Isinformation  |  Skridskosegling  |  Långfärdsskridsko  |  Andra aktiviteter  |  Om Sik  |  Vanliga frågor  |  Kontakt  |  Logga in
Loggar 1996-2006 | Seglingsföreskrifter | Länkar

SIK´s skrilleseglingslogg 2004-2005

Efter de obligatoriska lågtrycken med mildluft under hösten blev det en rejäl köldknäpp till helgen 20-21 november som ledsagades av snöfall. Det hann dock aldrig bli någon rejäl tillfrysning av våra sjöar även om några i klubben rapporterade att de sett skridskospår efter någon våghals på mycket tunn is på Perstorpsdammarna.

Själv var jag på rådjursjakt den helgen i Målilla trakten, där skogsdammarna hade bärig is och temperaturen låg ner mot -10° C. Från mellansverige rapporterades åkbara isar och strax innan jul lyckades man köra skridskosegel SM 2004 på Tämnaren, Uppsalas motsvarighet till Krankesjön, med Micke Brandt som mästare i den lätta vinden- igen! Jag och Daniel konfererade, men eftersom varslet var kort (Torsdagskväll med första start vid lunch på Lördagen) och ingen av oss ens plockat fram skrillesegelgrejjorna avstod vi från att köra upp. Daniel vidaremailade en redogörelse.

Framgångar för Uppsalaseglare i dramatisk SM-segling

Svenska mästerskapet i skridskosegling kunde under lördagen avgöras på Tämnarens 10-15 cm tjocka is. Det var dock precis på håret att tävlingen kunde genomföras. Isen var tillräckligt tjock, men fredagens mildväder orsakade att isen blev täckt av smältvattten. Nattfrosten mot lördagen förmådde inte frysa allt smältvatten, utan det bildades så kallad överis, tunn nyis överst, därunder vatten och underst den gamla isen. När skridskorna skär ner genom överisen, så blir det tvärstopp, ofta med vådliga vurpor som följd. Starten var utsatt till kl 11, men fick skjutas upp medans samtliga deltagare seglade mellan överisfläckarna och letade efter en tillräckligt stor yta för en riskfri bana. Klockan ett kunde första seglingen starta på nordvästra delen av Tämnaren, där tillräckligt bra is hittats. Under tiden hade vinden börjat mojna, vilket skulle gynna Uppsalaseglarna, som är bäst i lättvind. När starten för andra seglingen skulle gå var det precis att seglingen kunde genomföras på maxtiden 27 minuter.

Efter ett varv av tre i andra seglingen var det läge för Mikael Flodström att vinna sitt första SM-guld. Han låg i sammanlagd ledning men skar igenom ett överisparti, det såg inte ut som de andra överisarna och han fastnade rejält och låg sedan på fjärde plats. Under tiden seglade klubbkompisen Mikael Brandt om och höll ledningen in i mål.

Mikael Flodström seglade efter överisstoppet upp till en andra plats vid målgång. Härigenom vann den gamle rutinerade seglarveteranen Mikael Brandt sitt fjärde SM tecken och Mikael Flodström kom på andra plats totalt. Uppsala Kanotförenings tredje deltagare, Niklas Brandt kom på 12:e plats. Uppsala Kanotförening tog härigenom sin första dubbelseger i SM i skridskosegling genom tiderna i en oviss segling där både överisen och mojnande vind skapade stor dramatik med ett gott slut för UKF som både arrangerade och tog sitt 6:e individuella guldmedalj i en av de mest svårgenomförda seglingsformer som finns, där naturens nycker när som helst kan omkullkasta alla seglingsmöjligheter. Mästerskapet skulle hållits under januari 2004, men har fått skjutas upp till det med nöd och näppe kunde genomföras i lördags.

På kvällen blev det fest och mat för hela gänget hemma hos Brandt. Yvonne, Tobias och Mila hade ordnat en superb måltid och kaffet blev avec priser. Endast 7 skridskoseglare orkade upp dan efter och kunde njuta av fantastisk is, flödande sol och absolut vindstillhet på söndagen, vilodagen. Ljusterapi, naturstudier och riklig matsäck intogs i Tämnarens övärld. Tur att ingen Sverigecupsegling kunde hållas med så få deltagare.

Prislista med osäkra uppgifer.

  1. Mikael B 1+1
  2. Mikael F 2+2
  3. Tomas Forsman Stockholm 1+7
  4. Klas Andersson Linköping
  5. Lars Fromell Örebro
  6. Anders Pers Eskilstuna

ca 15 startande

Tyvärr återkom mildluften även om julafton faktiskt blev vit (fast slaskig) och lågtrycken fortsatte att pumpa upp mildluft med stor kraft. Katastrofen i Thailand bidrog till att jag i alla fall hade tankarna på annat håll än skrillesegling även efter nyår. Jag var nere i Thailand och hjälpte till med sjukevakuering och vid inflygning till Arlanda på morgonen den 4/1 kunde jag se tillfrysta fjärdar med skrilleåkare på i Stockholms skärgård. Över Skåne fortsatte dock mildluften tränga in med kraft och rekordvarma +10,5°C uppmättes i Lund 6 januari(?). Den 8 januari svepte det till och med in en orkan över Sydsverige, i Skanörs hamn kunde jag och kusin Gunnar förbluffade avläsa 31,5 m/s på vindmätaren. Det myckna regnandet med uppmjukning av marken som föregått orkanen kan ha bidragit till att antalet stormfällda träd i hela Götaland blev större än vad både orkanerna 1969 och 2001 åstadkom och stormfällena skulle göra tusentals hushåll strömlösa i flera veckor. Den 15 januari utlystes skrillesegel-SM 2005 återigen på Tämnaren, men jag och Daniel lämnade även denna gång återbud. Denna gång blåste det lite mer, så Alexander Sahlin återtog SM bucklan.

Mot slutet av nästa vecka var det äntligen Skånes tur att få del av vinterkylan. Ett högtryck etablerades och temperaturen sjönk väl under 0-gradersstrecket på nätterna och även på dagarna. Vid en isspaningsrunda med Piper Cub SE-AWL Lördagen den 22 januari blåste det 5-8 m/s från nordväst och jag kunde konstatera att Krankesjön, Vombsjön och Ringsjöarna gick öppna, medan det på de översvämmade områdena kring Kävlingeån väster om Vombsjön lagt sig is med frekventa vidbrunnar. Temperaturerna fortsatte att ligga tillfredsställande lågt men hela tiden under ganska kraftiga nordvästliga till nordliga vindar, under Tisdagen till och med av kulingstyrka. På Torsdagen hann jag ut på en snabbrekning till Krankesjön efter jobbet.

Torsdagen den 27 januari

Vindstilla, klart och -2°C vid Krankesjön. Isen 5-7 cm tjock, jämn och hård och gråvit till färgen som äldre stöpis. En hel del områden hade tunnare is, kanske 4-5 cm, men dessa områden hade mörkare färg, det fanns även ett par tre öppna områden och råkar med sjöfågel i. Ganska lättrekat, således och ett par andra åkare på plats. Jag åkte ett par varv runt sjön i skymningen, längs södra stranden fanns en skruvråk som man fick passera inne i vassen. En kille som åkte framför mig hann inte stanna innan råken utan plurrade i till midjan, men kom upp själv. På andra sidan råken, dock, medan en skridsko låg kvar på min sida. Jag kunde fiska upp skrillan med piken så killen (brandsoldat från lund) kunde åka vidare hemåt. Skönt att säsongen var igång!

Dagen efter slutade jag jobbet vid lunch och stack ut för att kolla Ringsjöarna.

Fredagen den 28 januari

Sol, svag västvind och någon minusgrad vid Ringsjöarna. Från bilen hade jag kunnat konstatera att Östra Ringsjön var isbelagd, men det såg ut att finnas öppna partier. Gick på Västra Ringsjön vid gamla Boo, isen blank och utan snö, jämn och fin fast med skravel i ett par vallar inne vid stranden och utanför vassruggen. Utanför var isen av prima kärniskvalitet men bara 4-5 cm tjock, så marginalerna var inte stora. Åkte en kortare rekrunda under flitigt pikande, men tyckte det var lite för spännande och återvände till bilen. Där träffade jag ett långfärdsåkargäng från klubben som lyckats ta sig runt sjön utom förbi inloppet, där de gått sista biten runt sjön på land. De rapporterade att det verkade vara lite tjockare is längs norra stranden, vilket lät vettigt med tanke på den nordliga vinden under isläggningen.

Jag åkte vidare till Krankesjön, som fortfarande var fin, nu med ännu lite tjockare is. Efter en skrillerunda för att konfirmera detta riggade jag skrilleseglet och seglade ett par timmar i en blyg men märkbar sydvästvind på 1-2 m/s. Tränade pålättvindssegling á la Micke Brandt (med båda skrillorna på isen), mest under halvvindsbogar. Seglingspremiär!

Prognosen för Lördagen var bra, tyvärr fick jag inte igång seglarsvararen men mailade och ringde ut min avsikt att segla på Ringsjön, som jag var övertygad om skulle hålla fint efter nattens frost.

Lördagen den 29 januari

Sol, svag västvind ca 1-2 m/s och 2-3 minusgrader vid Västra Ringsjön. Jag, Erik, Claes och syster Lisa åkte en rekrunda som avslöjade att isen nu var cirka 5-6 cm tjock utanför skruvisvallen men av sådan utmärkt kärniskvalitet att den kändes helt OK. Ytan var det inget fel på, hård, blank och jämn med obetydligt med ytskravel. Vi åkte först lite skridskor och riggade sedan seglen. Vinden var blygsam men tack vare det fina glidet kunde man ändå få lite fart på halvvindsbogar. Mycket folk som njöt av vädret och isen. Efter lunchfika seglade vi ett par timmar till innan vi var nöjda.Daniel rapporterade att Västersjön var lite svag ute på mitten, så vi bestämde att segla på Västra Ringsjön även på söndagen. Nu utlovade prognosen lite mildare väder men mera vind.

Claes njuter av fint glid Erik till höger i bakgrunden.

Söndagen den 30 januari

Dimma, 2-3 plusgrader och svag sydvästvind vid Västra Ringsjön. Isen våt och hård på ytan, kändes sprödare men fullt hållbar. Jag, Claes, syster Lisa och Daniel stod och snackade ett tag bland alla långfärdsåkande kollegor innan vi bar ner grejjorna till isen, kusin Gunnar som dessvärre inte hunnit få ordning på sina seglargrejjor anslöt lite senare. Vi började med att åka en rekrunda i dimman, samtidigt som molntrasorna lyfte kom en havsörn majestätiskt flygande på låg höjd. Mäktigt. När dimman lättade kom också vinden och efter ett kort rådslag där vi konstaterade att isen blivit sämre men inte så mycket sämre åkte vi in och riggade. Vi seglade ut och satte bana och Daniel ringde brodern Erik om att nu var det race på gång varvid han genast släppte böckerna och tentaläsningen och åkte iväg. När vi satt banan var vinden sydvästlig och varierade under dagen mellan 3-6 m/s, ganska trixigt och byigt med frekventa vindvrid. Vi körde ett träningsvarv för att känna på banan (där jag lyckades klämma mig runt först runt kryssflaggen) innan första Guano-race:

Race 1

Claes hare, Daniel och jag startade uselt och Claes var först upp till kryssflaggan. Oförändrade positioner och bra drag på slörarna, men på andra kryssen lyckades jag hålla högre höjd och fart än Claes på sista kryssbogarna och gick ut på sista slörarna först. Claes tvåa, Daniel trea.

Nu hade Erik ankommit och anslöt pigg och fräsch för nästa race.

Race 2

Daniel hare. Erik startade bäst och positionerna skiftade under första kryssen, men Erik var i ledning ut på första slörarna 10-20 meter före mig. Andra kryssen följdes vi åt, men på sista styrbordsbogen upp mot lay-line till kryssmärket gick Erik plötsligt för lågt. När vi slog till babordsbogen upp mot kryssmärket hade jag som vanligt slagit lite för tidigt, men låg ändå före Erik. Jag lovade upp kring kryssmärket (en farlig manöver som kan kosta all fart man behöver med sig ut på slören) och hade turen att få en vindpust som gav mig fart nog att hålla undan in i mål. Daniel trea, Claes fyra.

Race 3

Daniel hare-igen! Jag gjorde en lite mindre sopig start än vanligt och kom fri ut på en babordsbog. När jag slog in i banan kunde jag se att jag låg bra till och nu hittade jag för en gångs skull lay-line (=rätt krysslinje upp mot kryssmärket) och kom ut med ganska bra fart på slören medan vinden klenade ur lite och gjorde det svårt att komma ner mot slör och lä märkena utan att tappa fart. Efter en som vanligt sopig upprundning fick jag till en liknande kryss och gick i mål som dagens obestridlige Guanohög. Erik tvåa, Daniel trea, Claes fyra.

Daniel lovar upp för att slå över till en styrbordsbog.

Som vanligt gick diskussionerna höga efter, mellan och ibland under varje race. Särskilt bröderna Nerhagen har ett mycket dynamiskt sätt att lufta sina åsikter om varandras prestationer vilket inte saknar underhållande poänger. Alla var nu duktigt slutkörda i ryggar och ben, dessutom hade plusgraderna ändrat karaktären på isen så vi beslutade att ta in banan och segla in för fika. Under denna gemytliga övning tätnade dimman igen (vilket vi knappast märkte) och det duggregnade lite lätt. Vi stack ut och seglade lite till och det plåtades lite bilder och filmsekvenser i den trolska dimman där man emellanåt helt saknade horisontreferenser och upplevde någon slags svävande känsla innan vi synnerligen nöjda packade ihop efter en härlig dag på isen.

Under nästa vecka hade jag dubbel tur: för det första hade jag forskningsvecka vilket gör det möjligt att förlägga arbetet till icke dagsljus tid på dygnet. För det andra drabbades jag av hårddiskkrasch viket i princip omöjliggjorde arbete över huvudtaget. Följaktligen blev det isaktivitet även vardagar följande veckan.

Daniel och Erik möts i Chicken race i den mjölkvita horisontfria dimman.

Måndagen den 31 januari

Mulet, 2-3 plusgrader och VNV vind 6-10 m/s på Västra Ringsjön. Jag stakade mig mödosamt ut på isen i motvinden och kunde konstatera att den kändes än mindre förtroendeingivande än dagen innan, ca 5-6 cm men ingen vidare kvalitet. Jag åkte till Krankesjön där den igår lite mjuka ytan nu stöpt ner till 7-8 cm tjock svart stenhård kärnis av bra kvalitet. Här var det fortfarande blåsigt, kanske 5-8 m/s men inte fullt så kraftig och byig vind. Först åkte jag ett rekvarv runt sjön utan att upptäcka några överraskningar jämfört vad jag sedan tidigare kände till om isläget. Jag riggade seglet och hade sportig segling över östra delen av sjön där jag körde imaginär bana med tre slörben och kryssar tillbaka mellan bad platsen, norra och östra stranden och den öppna fågelvaken mitt på den östra delen av sjön i den nordvästliga vinden. Första kryssen bakom trädridån var ganska besvärligt byig med vindvrid vilket resulterade i ett par vurpor utan konsekvenser- man börjar lära sig att lyfta skrillorna och rulla av seglet så att det inte lyfts under en. Efterhand delades min segelarena av när en råk skruvade upp sig i den kraftiga vinden och öppnade upp sig så att den inte gick att passera mer än längst in vid stranden. Fast det var först ganska sent på eftermiddagen när jag ändå var ganska nöjd, packade ihop och for hemåt.

Nästa dag hade jag bara förmiddagen ledig för segling.

Tisdagen den 1 februari

Ett par plusgrader efter nattfrost, VNV 4-6 m/s. Isytan hård, snabb och blank. Mycket trevlig segling på samma område som gårdagen där man fortfarande hade ett femitotal meter mellan råken och stranden att passera så att man fick ut ett ganska stort område att segla på ändå. Efter några sugande varv fikade jag i den goa solen varefter jag seglade ett tag till innan jag fick ge mig efter 3-4 timmars seglande.

Natten hade bjudit på 2-3 minusgrader enligt vägverkets mätstationer varför jag kollade upp Ringsjön igen nästa dag.

Onsdagen den 2 februari

Sol, ett par plusgrader och SV 1-2 m/s på Västra Ringsjön. Tjockleken verkade som tidigare, cirka 5-6 cm och först tyckte jag den verkade betryggande varför jag riggade. Vinden medgav ingen direkt hisnande segling men glidet var bra. Dock ändrade jag mig beträffande isen, knakningarna lät ganska spröda och ett stamp med skridskon ledde till att sprickor gick över hela sjön. Efter någon timmes försiktig segling i sydöstra hörnet avbröt jag och omgrupperade till Krankesjön.

Där var vinden lite mer märkbar, SV 2-3 m/s och gav ganska bra fart på alla bogar. Jag seglade i sjöns västra ände under ett par-tre timmar tills mina stackars plågade ryggmuskler satte stopp. Avslutade med en repa på östra delen av sjön, kryssade längs med den öppna råken och upp tillbaka till badplatsen där jag riggade ner. Träffade plastikkirurgen Wieslander som noga förhörde sig om iskvaliteten innan han gav sig ut på en tur.

Nattfrost även denna natt gjorde valet lätt avseende aktivitet nästa dag, men prognosen talade om vindstilla vilket visade sig stämma. Kusin Gunnar hade möjlighet att flexa på förmiddagen och vi bestämde om en tur på Börringesjön.

Torsdagen den 3 februari

Vindstilla, sol och någon plusgrad på Börringesjön. Isen blank, hård kärnis med måttligt med ytskravel och 6-7 cm tjock. Morgonyra gåsflockar väjde under ljudliga protester bort från sjön som vi diponerade själva medan en av SAS Boeing 737 låg och körde landningsvarv till närbelägna Sturup över våra huvuden. En härlig, knapp timmeslång tur runt sjön i solskenet gav mycket njutbar åkning, trevlig samvaro och intellektuell stimulans till att lösa en del gemensamma arbetsuppgifter.

Resten av veckan hade jag förhinder och dessutom kom mildluften åter med dimma, regn och fler plusgrader. Under en tågtur till Stockholm på Lördagen kunde jag se den omfattande skogsförödelsen som orkanen en månad tidigare ställt till med i norra Skåne och södra Småland. Marken helt täckt med granris som i kyrkan vid jultid och 3-4 meter höga trädstumpar med splittrade brottytor stack upp överallt. Fruktansvärt.

I Stockholm var tunnelbanan välbesökt av skrilleklädda grupper, så issituationen verkade god. Jag hade jour Söndagen, så det blev inga skrilleturer då. Kylan återkom med ett par minusgraders nattfrost natten till Måndagen och prognosen talade om kyla till och med Onsdagen med sol OCH kyla på tisdagen. Jag stack ut efter jobbet på Måndagseftermiddagen för att kolla hur Västra Ringsjön klarat sig och se huruvida det kanske kunde gå att segla lite isjakt där på Tisdagen?

Måndagen den 7 februari

Sol, klart, 2-3 minusgrader och sydväst 4-7 m/s vid Västra Ringsjön. Jag stack ut med långfärdsskrillor och pik i det vackra skymningsljuset och kunde konstatera 6-7 cm tjock is, jämn och fin yta MEN- ett par hundra meter från östra stranden gick sjön öppen! Iskanten sträckte sig i en båge från udden i sydvästra delen av sjön till spetsen på Lillönäset. Tydligen hade vinden brutit upp det mesta av sjön tidigare. Jättefin is för övrigt, men det hjälper ju inte om man vill segla isjakt och behöver stora isytor och helst jämnfrusen is över hela sjönså att man slipper ängsla sig över exakt var på sjön man befinner sig. Njutbar skrilletur i det djupnande mörkret medan svanar och gäss trumpetande landade i sjön för natten.

Jag och kusin Gunnar hade siktat lite smått på isjaktsegling Tisdag eftermiddag, men av detta blev nu intet när inga stora isytor fanns. Istället träffades vi för en skrilletur på Yddingen på Tisdag eftermiddag.

Tisdag den 8 februari

Sol, 2-3 minusgrader och sydost 6-8 m/s på Yddingen. Isen 7-8 cm tjock och mycket fin i ytan utom på de ställen det blåst ut löv och vass på isen. Vi åkte ett motursvarv med stor diskrepans mellan motvindsbenen och medvind då det gick väldigt lätt. I sydöstra hörnet finns några trånga kanaler i vassen som vi skrinnade runt några varv, kul. Vid barackerna längs östra stranden fanns en bred öppen råk som bildats under blidvädret, vi åkte ut på sjöytan där vi några hundra meter ut hittade ett ställe vi kunde korsa den på. Stora mängder Guano ute på sjön, det märks att Yddingen är populär bland gåsfågelpopulationen.

Under Onsdagen hade jag blivit kallad av luftfartsverket till utvärderingsmöte av sjuktransporterna från Thailand. Från flighten till Arlanda kunde jag se de till största delen öppna Ringsjöarna medan sjöarna i norra Skåne verkade ha fin is. Tyvärr däckades jag av influensa på natten, så jag kunde inte utnyttja de fina isarna mera den veckan. Under Lördagen kom ett kraftigt snöfall med kulingvindar in, det föll ett par decimeter ganska blöt snö och alla liggande isar täcktes. Någon minusgrad på nätterna och någon plusgrad på dagarna följde. På Onsdagen hade jag piggnat till och stack ut för att kolla hur det gick med stöpningen av snötäcket och eventuell ny isläggning.


Onsdag den 16 februari

Brutet, lågt molntäcke med sol och solglimtar, -1ºC och nordvind på 4-6 m/s på Västra Ringsjön. Hela Östra Ringsjön gick öppen utom Sätoftaviken. Stack ut med dubbelispik och skidor, som gled fint på skarsnön inne vid stranden. Längre ut på sjön hade snön stöpt ner nästan helt med en måttligt ojämn isyta med 1-2 cm snö på, som gradvis frättes ned av en diskret, böljande snöfykning. Här och var fanns stöphögar där vatten trängt upp i snön som återfrusit likt stora maränger. Isen var 6-7 cm tjock och kändes trygg. Vid det tidigare öppna området syntes nu vidsträckta, återfrusna och brutna vallar efter nyisläggningar, större delen av sjön gick fortfarande öppen. Vinden var ganska jämn och trevlig så efter att ha rekat av ett område stort som en liten bana i sydöstra hörnet av sjön stack jag in och riggade skrilleseglet.

Jag seglade några imaginära banor på avrekat område med riktigt bra fart på främst slörarna. Uppe vid kryssmärket var isen ganska ojämn och en del av stöpmarängerna innehöll snöormar, (sådana där som lössnöåkare hävdar är orsaken till oförklarliga vurpor) så dom försökte jag undvika. Glidet var nersatt och främst på kryssarna gick det ordentligt tungt vilket tar på ryggen. Efter en halvtidsfika stack jag ut igen, nu hade vinden ökat en smula.

Jag upptäckte att isen var bäst längs med södra stranden, där ett löst, 3-4 cm tjockt snölager täckte den släta, hårda isen. Här hade jag ett kilometerlångt spår som låg perfekt för halvvindsbogar som jag utan ansträngning, med fullt 45º-igt häng seglade fram och tillbaka i riktig rackarfart medan solen tittade på. Ett par nyfikna flanörer kom promenerande, men jag var alltför upptagen för att stanna. Totalt slut i ryggen seglade jag in mot depån i härlig fart- och föll pladask i snön i vindhålet invid stranden. Sic Transit Gloria Mundi. Inga skador på mer än självförtroendet, packade ihop kombinerat med fika efter totalt ungefär tre timmars segling.

Under natten sjönk temperaturerna ner till 4-5 minusgrader enligt vägverkets mätstationer. Nästa dag sken solen fantastiskt fint, men vinden hade mojnat ned en hel del. Jag var mycket sugen på att testa isjakten så jag lastade bilen och stack till Västra Ringsjön igen. Från bilen såg jag att Östra Ringsjön lagt sig under natten.

Torsdagen den 17 februari

Strålande sol, minus 2-3ºC och nordväst 2-3 m/s på Västra Ringsjön. Jag riggade isjakten, som konstigt nog inte hade några större skavanker sedan i fjor frånsett att styrbords sidovant snart behöver bytas. Just när jag var klar mojnade vinden ner förstås. Alf Porrenius, rutinerad långfärdsåkare i SIK kom förbi och vi pratade isläge en stund. Han åkte iväg längs sydstranden och jag sprang igång jakten. Vindpusten räckte till majestätisk segling kanske 200 meter, sedan vart det stopp. Väntade en stund och gjorde en del startförsök till, men vindpustarna var klena, kortvariga och infrekventa. Inte för att jag led några kval för det, solen värmde gott och det var bedövande vackert. Jag drog in jakten och Alf, som fått vända på tunn vrakis längs sydstranden kom tillbaka. Jag parkerade jakten, tog av en tröja och ombeväpnade till långfärdsgrillor och pik varefter jag och Alf stack iväg längs östra stranden.

Isen var tjockare än igår, men stöphögarna var nu rejält frusna och förbi inflödet var det bitvis ganska bedrövlig åkyta. Men längs stranden norr om inflödet låg ett fint pudersnölager ovanpå en riktigt njutbar is. Med ett par kortare pauser skrinnade vi förbi Blommeröds stuteri och ut mot Lillönäsets spets. Här mötte vi först översvämmad och nyfrusen gammelis och längst ute vid näsets spets kom vi ut till nyisen. 2/3 av sjön låg med absolut svart och jämn is, men den var bara 1-2 cm tjock. Vi skrinnade tillbaka samma väg, och nu började en blyg väst-sydvästvind göra sig påmind. Väl tillbaka tog vi en fika på isen alltmedan vinden stabiliserade sig kring väst. När Alf åkte iväg tog jag på den tjocka tröjan under jackan och stack ut med jakten igen.

Förbluffad kunde jag konstatera att den fortfarande ganska blygsamma vinden nu gav bra fart och riktig bananböj på masten. Is kristaller stänkte från styrmeden upp i ansiktet och jag var glad för mina nya klara skyddsglasögon. Jag drog ett par varv utanför Gamla Boo, men vindriktiningen liksom inbjöd att sticka bort mot Blommeröd så jag brände iväg på en babordsslör.

Den dåliga isen vid inflödet skakade om mig och jakten rejält, men plankbultarna höll. Isen var jämnare borta vid Blommeröd, men tyvärr mojnade vinden ner lite också. Under de pustar som följde experimenterade jag med att sätta digitalkameran på jakten med ett stativ med velcrorem, men det var för skakigt för att funka denna dagen i alla fall. Vinden kom igen och jag fick många fina repor i bra fart i den kanske 3 m/s starka vinden där jag tog en lång härlig videosekvens också.

Med hög fart och tryck i seglet på kurs mot Blommerödsstuteriet.

Efter ytterligare en stiltjepaus drog vinden igen och förtrogen med signalerna seglade jag hemåt. På hemvägen kunde jag känna hur det klenade ur och jag höll på att få stopp i stöphögarna halvvägs, men vindpusten bar hela vägen hem. När nu vinden mojnat ur igen var det riktigt varmt och skönt att rigga ner- se där, inget ont som inte har något gott med sig!

Efterföljande Lördag reste jag till Washington D.C. på konferens via en starkt försenad flight från Frankfurt på grund av snöoväder. Följande vecka vart det omväxlande milt och kallgrader plus snö på hemmaplan, med ett enligt uppgift rejält snöoväder på Onsdagen. I Washington var det liknande temperaturer och måsarna stod på nattgammal is i Glass Pond nedanför Capitolium, -Look, they´re standing on the water sade en häpen överviktig amerikansk turist. Jag blev uppriktigt ledsen å hennes sida, tänk att inte ens känna till naturis och hur kul man kan ha på den. Vid min hemresa Torsdagen den 24/2 var det snöoväder även i Washington, men flyget blev bara 2 timmar försenat. Jag fick med mig en envis förkylning hem förutom jet-lag varför jag tog det lugnt Fredag-Lördag trots de härliga minusgraderna. Isar fanns men var snötäckta och långfärdsåkarna hade inte utlyst några turer. På Söndagen var det soligt vackert väder och isspanarna i klubben hade upptäckt användbar is på Fjällfotasjön. Jag lät mig övertalas till en liten skrilletur av kusin Gunnar.

Smånöjd isjaktseglare..

Söndagen den 27 februari

Sol, -3ºC och NV 8-9 m/s på Fjällfotasjön. Ganska mycket folk och två ledarledda SIK-turgrupper hade hörsammat dagens tips från telefonsvararen. Isen tjock med halvt nedstöpt snö, en del partier med mjuk stöpyta medan man längs kanterna kunde hitta långa sträckor med hård yta och endast måttlig skravlighet. Jag satte på långfärdsgrillorna och åkte upp mot lovartstranden , satte mig i lä och njöt av solvärmen och en kopp varmchoklad. Efter en liten stund kom kusin Gunnar, Katrin och en ovanligt upprymd hunden Signe och anslöt, fyllda med intryck från den nyss avnjutna Franska skidsemestern. Vi åkte ett ganska makligt varv runt sjön som var särskilt njutbart i medvinden.

Veckan fortsatte med fortsatt vinterväder med ett par tre minusgrader, kallare under nätterna. Under Måndagen och Tisdagen föll cirka 2 decimeter snö. Hela veckan fortsatte kylan och mot slutet av veckan kunde nattemperaturerna nå ner mot 20 minusgrader- inte illa för Skånska förhållanden! Jag stack ut på Fredagseftermiddagen för att kolla hur stöpningen gått på Ringsjöarna.

Fredagen den 4 Mars

-3ºC, vindstilla och klart med måttlig molnighet på Östra Ringsjön. Isen hård och 10-15 cm tjock. Vindpackade snödrev med fläckar av blank, hård måttligt skravlig is. Tog på långfärdsskrillorna och stack utåt sjön. Det gick att åka mellan snöfläckarna om man promenerade med skrillorna genom de tjockaste snödreven. En del uppblötta partier tydde på vatten under snön och ibland överis- vilket jag märkte när jag stod på näsan i ett blött parti samtidigt som jag försökte svara på Leif Wessels mobiltelefonsamtal! Längre ut på sjön var det övervägande blankis med knappt några snödrev utan istället skrovliga stöpis-maränger som man fick staka sig över. Kanske inte super is för skrilleåkning eller skrillesegling men kanske något för isjakten? Njutbar åkning tillbaka till bilen i en vacker solnedgång.

Nästa dag meddelade kusin Gunnar att ganska stora blanka partier frusit vid Höllviken, så vi bestämde att åka en skrillerunda där. Jag kom lite senare ner dit, så kusinen med sällskap hade redan åkt ut när jag kom ned.

Lördagen den 5 Mars

-2ºC, NO 6 m/s och sol vid Höllviken. Mjuk, skravlig saltis 1-200 meter närmast stranden. När jag äntligen kom ut till den fina isen längre ut högg jag ett par slag med piken vilket kändes bra. Jätteskönt att sträcka ut med ett par rejäla skär- när isen under mig bara liksom mjuknade- PLUMS! Det var cirka en meter till bottnen, så jag bottnade, men fick vada igenom isen ett par meter innan den bar mig igen. Satte på skrillorna som hoppat av och tog ut kameran och mobiltelefonen ur fickorna. Båda hade klarat sig- tur man har vattentäta blixtlås i jackan! Stakade tillbaka till bilen i medvind, bytte till torra kläder och körde nesligen hemåt för att torka grejjorna.

Jag fick sedan telefonbesked av kusinen att det hade varit tunn is lite överallt, så tyvärr verkade isen inte hunnit bli tjock nog. Natten bjöd på ner mot 10 minusgrader och prognosen lovade sol och nordlig svag till måttlig vind. Nästan tredje veckan med uttalat vinterväder i Skåne! Jag åkte till Östra Ringsjön för att testa isjakten.

Söndagen den 6 Mars

-3ºC och gnistrande solsken på Östra Ringsjön. Vinden var nordlig och svag men jag chansade på att det skulle blåsa längre ut på sjön och riggade isjakten. Solen värmde skönt och det var riktigt svettigt att släpa ut jakten mot den bättre isen längre ut. Därute hittade jag som tidigare kilometerlånga stråk med blankis som låg i riktning 04/22 (som man anger en landningsbana orienterad efter kompassrosens 40 grader- 220 grader). Emellanåt kom det vindpustar uppmot 3 m/s från NV och då blev det riktigt bra fart på jakten. Ofta vart det vindstilla eller vind från NNO och då räckte inte trycket i riggen till för att hålla fart genom stöpismarängerna som bromsade en hel del.

Syster Lisa anslöt för skrilleåkning och jag träffade ett par andra grupper om 4-5 personer som åkte turer. Leif Wessel ringde och rapporterade att det seglades med kitebuggys vid Skanörs soptipp (på skravelisen inne vid stranden). De brukar att ha svårt med att få grepp för medarna och kanske mjukare is är en fördel för dem. Jacob med sin isjakt i Höllviken ringde och berättade att lagunen vid Ljunghusens golfklubb hade blank, jämn och tjock is. Jag seglade bortåt tre timmar varefter vinden klenade ur och jag släpade in jakten och hade en mycket njutbar nedriggningsfika med Lisa i det varma solskenet under det att ett antal intresserade skridskoåkare stannade och språkade en stund, till exempel plastik kirurgen Jan Wieslander.

När jag packat bilen körde jag en maklig tur bortåt Vombsjön, där skridskoåkare kunde ses ute på sjön och jag träffade på ett glatt par (SIK-medlemmar) med en egenbyggd, modifierad tvåsitsig Isabellajakt. De hade möjligen lite bättre is än på Östra Ringsjön, men de hade inte haft någon vind alls. Jag svängde ner om Krankesjön på hemvägen, där var väl isytan liknande och det fanns ganska gott om hockeyspelande skridskoåkare och dessutom stod en ganska stadig VNV vind på 2-4 m/s. Jag riggade skrille seglet på 10 minuter och fick en timmes trevlig segling i skymningen på ett 200 meter långt stråk med blankis som låg orienterat ungefär i halvvind. Jag var ganska nöjd när jag packade ihop!

Vädret fortsatte vara kallt med 4-5 minusgrader på nätterna och någon plusgrad på dagen och uppehåll. På Tisdagen flög jag till Arlanda och kunde studera Ringsjöarna som stöpt lite sedan helgen men fortfarande hade en hel del snöfläckar som lyste vita mot den bara, svarta isen. Västra Ringsjön såg ut att ha en del intressanta, långa stråk med svartis ute på den nyare isen just väster om båglinjen mellan Lillönäset och södra stranden. En frusen isspricka verkade vara en möjlig väg ut till svartisen.Jag gav mig ut för att kolla på Torsdagseftermiddagen!

Torsdagen den 10 mars

Några plusgrader, mulet och VSV 8-10 m/s på Västra Ringsjön. Isen 10-15 cm tjock och med 5-6 cm faststöpt, sträv snö på ytan. Jag promenerade ut från gamla Boo där spår visade att man i helgen roat sig med att köra bil och MC på isen. Jag hittade issprickan och skrinnade ut mot sjöns mitt. Tyvärr var isen mycket knagglig och stora områden var vallar av återfrusen, uppbruten is. Ute på sjöns yta var det gott om stöpsnödrivor med knagglig is däremellan. Längs med issprickan hittade jag några hundra meter med jämn fin is där skridskoåkningen var riktigt njutbar. Men en del mer stöpning krävdes för att få ut seglingsbara ytor.

Kusin Gunnar rapporterade att finisen vid Höllviken nu höll för åkning och fortfarande var jämn.Vi stämde träff där Lördag morgon, trots mildväder. Segling Östra Ringsjön med Ringsjö Värdshus till höger i fonden.

Lördagen den 12 Mars


4 plusgrader, sol och ONO 6-7 m/s vid Höllviken. Från kustvägen kunde jag se finisen som just på grund av frånlandsvinden släppt från land och nu var 5-600 meter ute till havs, på väg mot Danmark. Lika illa var det med isen i lagunen som var landlös, svag och murken. Utanför Skanörs soptipp gjorde vi ett nytt tappert försök på uppmjukad stöpis som var bedrövlig att skrinna på- men det blev ju några skridskoskär förstås. Det fick bli en joggingtur längs Falsterbo stranden istället.

Söndagen ägnades åt andra aktiviteter och resten av veckan var mild dagtid medan nätterna gav några minusgrader. På fredagseftermiddagen stack jag till Ringsjöarna mest av nyfikenhet för att kolla in om det fortfarande fanns is och isåfall om ytan stöpt ner fint.

Fredagen den 18 mars

Ett par plusgrader, vindstilla och sol vid Ringsjöarna. Isen hållbar vid Östra Ringsjön, som jag som hastigast var ute på. Tog på skrillorna på Västra Ringsjön där isen var gropig men jämnare längre ut, drygt decimetern tjock (orkade inte hugga hål) och hyfsad kvalitet med hård yta. Åkte en njutbar runda i skymningen och rapporterade på svararen om den förvånansvärt fina isen.

Bra tryck i en vindby på en slör förbi den stackars frusna fotografen Elisabet.

Trots allt var nog isytan bättre på Östra Ringsjön, så jag valde den för Lördagsövningarna. Det hade varit fin nattfrost enligt vägverkets mätare, ner mot minus 6 grader.

Lördagen den 19 mars

Strålande sol, minusgrader på morgonen som övergick i plusgrader frampå förmiddagen, ONO 4-6 m/s på Östra Ringsjön vid Ringsjöfisk. Jag kom dit vid halv 9 tiden och åkte en rekrunda. Ställvis knagglig men annars hård och mestadels jämn och fin is, dryga decimetern tjock. Enstaka nyfrusna slukhål och råken från Bosjökloster mot sydstranden gick öppen till största delen. Området innanför råken var tillräckligt stort för segling så jag rekade av ytan ganska noggrant varefter jag riggade seglet. När jag kom ut infriades mina förväntningar och vinden var tillräcklig för bra fart och dessutom var den jämn och sympatisk, i alla fall om man höll en smula avstånd till lovartsstränderna.

Efter ett tags segling där jag mest körde kryssar och slörar och även avreagerat mig på lite rykande halvvindsbogar kom systern Elisabet som prompt utrustades med kamera och förevigade lite av dagens segling. När systerns fingrar var näst intill förfrusna filmade jag lite videosnuttar med kameran på seglet med kul resultat som vanligt!

Knivskarpt solsken, hård is, bra vind - svårt att hitta något att invända emot.

Söndagen den 20 mars

Fortsatt strålande solsken, strax över 0-graders strecket och vindstilla på Västra Ringsjön. Ett stort antal långfärdsåkare från skrilleklubben samlades för turåkning och jag hängde på en grupp 3, medelstressigt tempo runt sjön. Frans Liljedahl och jag åkte mest och snackade isjakt. Stundtals mycket knagglig is, mest i östra delen medan västra delen av sjön bjöd på riktigt jämn och njutbar is. Lite tunt var det förbi inflödet, där en havsörn majestätiskt kom flygande. Vi fikade på stranden efter fullbordat varv varefter långfärdsåkarna stack vidare för att beskrilla Östra Ringsjön. Jag och syrran som just ankommit åkte lite till på Västra och filmade lite med kameran. Tyvärr fortsatt absolut vindstilla så någon segling vart det inte, men en mycket fin dag på isen. Jag åkte vidare till en kompis, medan syster Lisa åkte vidare med nyjusterade skrillor och ramlade och stukade handen. Röntgen visade dock ingen säker fraktur

Följande helg åktes det på Immeln och sjösystemet därikring, men själv var jag ganska nöjd med säsongen och packade undan grejjorna efter en ovanligt haverifri säsong!

Jörgen Åstrand Å 3


SIK´s skrilleseglingslogg 2003-2004

Höstens ändlösa lågtryckspassager varade över julhelgen och snötillgången på ex. Hardangervidda i Syd Norge var ovanligt dålig på grund av mildvädret. Under mellandagarna lyckades dock ett högtryck etablera sig och nyårsnatten gav härlig frost även i SydSverige. Flygspaning med Piper Cub SE-AWL under Nyårsdagen visade att Krankesjön lagt sig och rapporter från jordytan fastlade istjockleken till ca. 2 cm. Under Fredagen den 2/1 åktes en del turer av modiga personer och de första plurrningarna noterades. Efter 5 minusgrader under natten åkte undertecknad ut på Lördagen med vissa förväntningar.

Jörgen och Gunnar-Falsterbo

Lördagen den 3 januari 2004

-3°C, sol och vindstilla på Krankesjön. Claes och 20-30 andra åkare redan där. Hård, jämn o snöfri yta, ca. 5-6 cm, men vid rekning kunde vi konstatera flera mycket diskreta tunna partier, sannolikt f.d. fågelvakar men utan fågelspillning o ljus randzon som brukar skvallra om senare tillfrysning. Vi märkte ut de svaga partier vi hittade med kvistar och åkte sedan turer, fikade och umgicks med alla bekanta på isen i väntan på vind. Som tyvärr uteblev. Ett stort antal plurrningar ( minst 5) noterades, bland annat Johan f.d Nilsson numera Barth som tittat åt ett annat håll o åkt rakt ut i en tunn vak av ovan omnämnt slag. Man kunde dock ta sig runt sjön längs med kanten. Fortsatt kyla gjorde det helt omöjligt att avstå skrillor under Söndagen.

Söndagen den 4 januari

Sol, -4°C och SSO 3-5 m/s på Krankesjön: kanonförhållanden! Sen ankomst och säkert drygt 100 åkare på isen med barn, hundar, hockeyklubbor, fika etc. Efter lite social samvaro med alla bekanta man träffade på isen riggning och ut till Claes, Pontus och Rickard Holmdahl med sitt splitternya Brandtsegel som redan var igång ute på isen. Mycket bra åkyta och jämn fin vind så det vart bra fart på alla bogar. Mycket folk att hålla undan för och dessutom tidigare nämnda med pinnar utmärkta svagare partier, så att sätta bana var det liksom inte läge för. Segling med vederbörliga fikapauser under 3-4 timmar.

Den välsignade kylan låg kvar trots meteorologernas elaka förtal med temperaturer ner mot -10°C. Pilotkompisarna Bengt och Micke rapporterade att Västra Ringsjön låg helt och Östra Ringsjön med, fast med stora öppna partier mitt på. Jag hann ut en rekrunda på sena eftermiddagen.

Måndagen den 5 januari

-5°C, klart och vindstilla på Västra Ringsjön. Isen 6 cm tjock, bra kärnis med obetydligt ytskravel och lite knottror. Inga råkar synliga i skymningsljuset o fullmånen, mycket trevlig skrilletur ut mot mitten av sjön och hemåt i det tilltagande kvällsmörkret.

Natten bjöd på minus 5 till 8°C och Tisdagen var ledig dag såsom sig bör trettondedagsafton. Prognosen talade för mycket vind och snöfall ur en varmfront framåt eftermiddagen. Jag hade redan utlyst isjaktsegling på Västra Ringsjön när jourhavande SydNyttreporter och långfärdsskrinnande klubbmedlemmen Joakim Lindhé ringde och undrade om de kunde få göra ett inslag om issegling eftersom det inte hänt så mycket i världen idag.

Tisdagen den 7 januari

Mulet, -2°C och byig SO vind på 6-12 m/s på Västra Ringsjön. Isen nu ca 7-8 cm tjock och fortfarande mycket fin i ytan. Jag riggade DN-jakten men upptäckte till min stora förtrytelse att jag glömt min stormsegel-lase hemma- så kan det gå när man inte har ett genomtänkt system för att packa prylarna! Hans Gustavsson riggade sitt skrillesegel och tillsammans körde vi några provrepor. Mycket byig vind bakom trädridån vid Gamla Boo men ute på sjön blåste det alldeles för mycket, besvärliga seglingsförhållanden således. Så fort vindbyarna tryckte till fick jag medsläpp direkt, mycket svårt att hinna ducka med skotet plus att det ju var ett tag sedan jag slipade medarna, förstås.

Joakim dök upp med fotograf och monterade på en kamera på jaktens fördäck med Gaffa-tape. När jag skakade fram med breddsladdar och måttligt inslag av kontroll ute på isen tyckte jag det var rätt skönt att vara lyckligt omedveten om hur mycket den där kameran som satt och vippade på fördäck kostade. Efter en runda till med kameran riktad in i cockpit blev det intervju med Joakim (Hur är isläget i Skåne just nu? etc.) som rutinerat guidade förbi de alltför präktiga uttalandena man annars kanske hemfallit till. Efter ytterligare ett par repor där Joakim skrinnade runt med kameran medan jag for fram och tillbaka runt ikring (fortfarande med måttligt inslag av kontroll) tackade reportageteamet och åkte hem för att sätta sig vid klippbordet.

Jag och Hans tog en välbehövlig fika och värmde upp oss lite med diverse varma drycker. En skrinnande Karlskrona kollega kom förbi och tyckte att vinden mojnat något. Jag tog en repa bort mot Blommerödsstuteriet där isen (som så ofta) var alldeles jämn och kunde konstatera att byigheten i alla fall inte avtagit, mycket besvärliga sladdar på den blanka isen. Det gick trots allt att segla om man höll sig till hård kryss och slörar, där man kan spilla vind respektive smita undan byarna med acceleration. Pilotkompisen Bengt dök upp och tog ett par rundor med bra fart varefter han kom in alldeles blå i synen: -Ja-ag ä-ä-är n-o-o-g inte-e rikti-igt klä-ä-ädd fö-ör det hä-ää-är.

När Bengt flytt in i sin uppvärmda bil stack jag ut igen och körde tills det började mörkna- och då var även jag ganska frusen i den obarmhärtiga vinden trots dubbla långfilsingar, ansiktsmask o raggsockor! Jag hann precis rigga ner och påbörja hemfärden innan snön började falla.

Joakim med kollegor klippte till ett mycket prydligt inslag som under 2 min sändes på Rapport kl 19.30 tisdag kväll samt kortare inslag som gick på Aktuellt 18.00 och 21.00. Bra PR för isseglingen- men visst är det konstigt att det fortfarande räknas som en märklig nyhet att man kan segla på is i Skåne!!!

Det föll några cm snö under natten till onsdagen men samtidigt steg temperaturerna över nollgraders-strecket och rapporter från Ringsjön på Onsdagen talade om nästan nerstöpt snötäcke. Vi utlyste segling på Västra Ringsjön på Lördagen och hade turen att det blev nattfrost Fredagsnatten.

Lördagen den 10 januari

-2°C, högt, tunt molntäcke med enstaka hål och jämn fin ONO vind på 4-5 m/s på Västra Ringsjön. Isen 7-8 cm tjock och slät, hård med enstaka mindre ojämna partier efter snöstöpta drivor. Daniel, Erik och Claes hade seglat ett tag t.ex. gjort överljudspassage på en brant slör i formation förbi långfärdsskrinnarnas kolonn när jag kom. Riktiga drömförhållanden med bra tryck i vinden, finfin is och inga otäcka vindbyar någonstans på sjön, bara att hänga fullt in i seglet. Efter att ha seglat av den värsta abstinensen tog vi en fika, vilade rygg o ben och åkte sedan ut och satte bana en bra bit utanför Blommerödsstuteriet. Efter ett provvarv där kusin Gunnar anslöt med ditresta publiken Signe (blandras Boxer/springer spaniel) körde vi ett par 2-varvs Guano Cup-rejs med Daniel som hare. Här följer ett som vanligt obetydligt vinklat referat:

Rejs 1: Slörflaggan till höger om kryssriktningen. Rostig start där alla hamnade bakom haren Daniel efter slö skrilleåkning. Jag valde att slå ut på vänsterkanten och fick bra höjd på den bogen. Jag förseglade mig en del (gick för långt bortom layline, dvs. krysslinjen upp till lovartsflaggen) och både Daniel och Erik slog innan mig runt märket. Eftersom jag gick lägre på sista kryssbenet fick jag ordentlig fart med mig ut på slören och gick om Erik på första slörbenet och gippade innanför Daniel som jag (fortfarande antagligen på viss överfart) passerade på andra slörbenet. Även om jag rundade dåligt (=gick för lågt i vind runt läflaggan) fick jag bra höjd på kryssbenen på vänsterkanten och kom i mål innan Erik, som klådde Daniel på andra kryssen. Claes kom 4:a, Gunnar 5:a. Kul och tajt rejs där alla var ute på sista slörarna när jag gick i mål.

Rejs 2: Daniel hare igen. Ny sengångarstart av mig med sirap i skrillorna, medan Erik, Gunnar o Claes hade bättre klipp i skären. Skiftande position under kryssen, jag hittade layline på vänsterkanten hyfsat men Erik rundade upp 10-15 m före mig. På första slörbenet låg vi i exakt samma fart, jag 5 m bakom och lite högre i vind. I gippen lyckades jag komma på insidan och segade mig långsamt förbi. Efter en hyfsad lärundning höll jag bra höjd och fart och gick ut på sista slörarna först. 2:a kom Erik medan Gunnar på sista slören pressade sig förbi Daniel som hade begynnande mjölksyrecoma med Claes tätt efter.

Under sista slörarna mojnade vinden ner till blygsamma 3 m/s. Vi var lite möra i ben och rygg lite till mans och efter en foto + film session tog vi in banan. Vinden lade sig ännu mer och det började mörkna så smått när vi avbröt dagen. Alla rörande överens om att det var längesedan man seglat i så ideala förhållanden. Det är kul att rejsa!

Prognosen talade om hård ostlig vind och regn under Söndagen. Gunnar, Claes och Daniel hade förhinder, jag utlyste seglingsförsök på Västra Ringsjön på seglarsvararen och stack ut framåt lunch med isjakten på taket.

Söndagen den 11 januari

+-0°C, mulet o dis/dimma, uppehållsväder samt ostlig vind om ca. 8-12 m/s på Västra Ringsjön. Malin, Pablo och Lotta hade åkt en skrillerunda när jag kom och de rapporterade fortfarande fin is men byig vind som knappast lämpade sig för skrillesegling. En kille med hembyggd isjakt baserad på en aluminiumstege (som jag träffade förra året på Östra Ringsjön) var ute och körde. Jag riggade DN-jakten med storm-lasen (ca 2-3 m² egenhändigt omsytt gammalt surfsegel) och stack ut. Det var faktiskt riktigt kontrollerbart i den byiga, hårda vinden som det lilla seglet svalde undan utan några större tendenser till sladd eller trimförändringar. Det verkade som jag hade lyckats sy ur den mesta buken ur seglet som blivit betydligt planare och släppte ut luften ganska bra, men jag hade mycket fladder i speciellt toppen så det var kanske ingen imponerade precision i den nya designade formen på seglet.

Höjdtagningsförmågan var kanske inte heller direkt epokgörande, kanske 50-60 grader men jag var ändå jättenöjd eftersom huvudsyftet med seglet var att kunna utnyttja dagar då det egentligen blåser för mycket för att segla. Att få upp farten var liksom överhuvudtaget inga problem och vindpressen i den lilla näsduken var imponerande ute på sjön när jag skenade iväg mot Blommerödsnäset i diset. Fortfarande hade jag inga direkta problem med medsläpp men i den tjutande fartvinden blev man ganska nerkyld efter några repor, så det fick bli några depå besök med värmande drycker. Kompisen med hemmabygget hade lite problem med vanthaverier och att när hans segel böjde ut mot lä blev vindpressen i seglet (som alltså var avsevärd) delvis nedåtriktad så att stegen trycktes nedåt och tog i isen. Jag körde ett antal repor till och försökte klocka tiden från Blommerödsstuteriet till Gamla Boo, lite drygt 2 minuter vilket skulle ge en uppskattad medelfart på 90 km/t (och sannolikt betydligt mer i vindbyarna), en uppgift som jag inte ser någon anledning att betvivla. Tyvärr hade jag glömt min GPS, som annars ger ganska exakta fartuppgifter.

Jag var ganska nerkyld när jag trött men utomordentligt nöjd riggade ner medan det började dugga lätt. Precis när jag svängde ut från parkeringen på väg hem till ett varmt bad övergick duggandet i ihållande regn. Får man ha så mycket flyt?

Under veckan fortsatte mildvädret men någon minusgrad var det de flesta nätterna. Tisdagskvällen föll cirka 10 cm snö i Lundatrakten varav mycket hann smälta undan innan temperaturerna sjönk mer allmänt under Onsdagskvällen. På fredagen var det dock blidväder men prognosen talade om kyla i helgen. En orolig tävlingsansvarig för DN-seglarna ringde och kollade om vi hade någon is i Skåne eftersom VM för DN-jakter på Balatonsjön i Ungern var hotat av värmen. Jag svarade uppriktigt att det finns is men jag vet inte hur ytan är eller hur tjock den är. Nja, du vet, den bör nog vara någon decimeter tjock. Det brukar komma 250 jakter på VM.Nyfiken på iskvaliteten stack jag ut på en rekrunda trots lite tjock hals.

Fredagen den 16 januari

+3° C, ostvind 6-8 m/s och ihållande snöblandat regn på Västra Ringsjön. 7-8 cm prima kärnis i botten, men ett par cm stöplager överst som skrillorna skar ned i. Åkte trots detta en längre rekrunda bort mot Blommeröd, där den klassiska sprickan/råken från inflödet hade ett ovanligt nordligt förlopp. På återvägen hittade jag ganska njutbar is längs stranden vid Gamla Boo där jag betittade de fina villorna med sjötomter, små hamnar och allt

På Lördagen var det fortfarande ett par plusgrader och mitt halsonda hade gett sig upp en tur i bihålorna. Men inte kunde jag avhålla mig från en tur till Ringsjön trots det att DN-seglarna inte hördes av, de hittade förmodligen säkrare is på annat håll.

Lördagen den 17 januari

+2°C, mulet, O 5-7 m/s på Västra Ringsjön. Isen oförändrat tjock, men mycket tråkig överis som försämrades under dagen när temperaturen gradvis sjönk. Riggade skrilleseglet, stack ut och kunde konstatera att det faktiskt gick att segla hyfsat i alla fall på kryss i den ganska jämna vinden, men slör var inte särskilt kul, skrillorna tenderade att hugga fast eller skära ut i hög fart med betydande balansproblem som följd. Stack in redan efter en timme innan någon vurpa inträffat.

Under kvällen sjönk temperaturerna rejält och det var ca. -7°C under natten. Jag spände upp skrillebindningen på kvällen och stoppade i mig penicillin mot bihålorna, varför jag var mycket piggare dagen efter. Inbitne isjaktseglaren och ansvarige för Nya Karlskronavarvet (de bygger 10(!) klass 3 jakter) Bengt Ottosson ringde och undrade om det fanns is och det fanns det ju! Vi utlyste seglingar på Västra Ringsjön till Söndagen.

Söndagen den 18 januari

Kanondag, -2° C, sol och V 0-1 m/s på Västra Ringsjön. Otroligt mycket folk, säkert 40 parkerade bilar v badplatsen. Isen decimetertjock, alldeles jämn med enstaka partier av knottrighet. Eftersom det var nästan vindstilla åkte jag, Claes och syrran Lisa först en rekrunda med långfärdsskrillor och betittade råken. Precis när vi rundade udden på väg tillbaka började västvinden tillta och vi riggade raskt samtidigt som Malin, kusin Gunnar (med hustru Katrin + hunden Signe) och Hans Gustavsson ankom. Daniel rapporterade på mobilen att han och Erik hittat svartis på Västersjön, så de satsade på att vinden skulle komma även där. Så småningom hade vi 2-3 m/s att leka med och vi satte en tvåvarvsbana (med slören åt höger) för att rejsa lite.

Rejs 1: Gunnar hare, jämt första kryssbenet men efter första stagvändningen gick Malin, Claes o Gunnar lite lågt och tappade mark, varför jag rundade först och kunde hålla undan förbi målflaggen. Vinden klenade ur andra varvet och Claes kunde retligt passera Malin på sista slören. Gunnar 4, Hans 5.

Rejs 2: Malin hare, mycket klen vind. Jämnt på första kryssen, Claes passerade mig i lovart så jag var tvingad att slå undan hans skitvind. Malin som går särskilt fort i lättvind rundade först. Den lilla vind som fanns vred på syd så att första slörbenet blev brant och knepigt att hålla fart på. Jag lyckades få lite mer fart med ut på slören, gick högre och kunde passera Malin innan slörflaggen. Vid lämärket tilltog vinden igen och det vart bättre fart runt andra varvet. Malin 2:a, Claes 3:a och Gunnar tidigt i depå liksom Hans.

Vid fikapausen hade Bengt ankommit med tre kompisar, Bengt riggade sin gamla klass 3 jakt i trä och kompisarna riggade Isabellajakter. En inhemsk isabellaliknande konstruktion hade också riggat, så det var en imponerande syn med 5 jakter riggade. Anders Westman som lett en tur konfererade lite om en fraktur de haft under turen, den skadade hade satts i en taxi vid pumpstationen vid Stehag för vidarebefordran till Lund. Kusin Gunnars bror Lars ankom med familj och filmade lite efter fikat, men nu var vinden lite väl klen för rejs så vi tog in banan. Tyvärr hade jakterna svårt att få fart i den lätta vinden medan vi skrilleseglare i alla fall hade styrfart och lite till. Vi riggade ner mycket nöjda medan kusin Gunnar som alltid skall vara värst stack ut på en motionstur på långfärdsskrillor med hustrun Katrin.

På kvällen ringde Bengt och berättade att vinden kom när vi åkte hem så de hade fått någon timmes fin segling i skymningsljuset och riggat ner i ficklampssken! Tyvärr föll en del snö under nattens frontpassage. Isläget var nu gott och jag hade turen att ha en ledig vecka! Rustad med allehanda leksaker åkte jag ut nästa dag. Från bilen kunde jag konstatera att Östra Ringsjön gått upp igen, den hade fått tunn is under helgen men nu blåste det lite mer.

Måndagen den 19 januari

Strålande sol samt en del tunna låga moln, +2°C och VNV 3-6 m/s på Västra Ringsjön. Isen tjock men med 5 cm ännu icke faststöpt blötsnö ovanpå. Jag riggade DN-jakten med stora seglet och gav mig ut. Det löpte på ganska lätt trots snön, även om jag körde lite försiktigt för att inte fresta grejjorna för mycket i det lite trögare föret. Det hade trängt upp lite vatten kring issprickorna, men de var ju inte öppna igår så jag passerade första issprickan frejdigt. PLASK-SLADASK lät det och där åkte jag dyblöt vidare med 10 kg snöslask i knäet. Isen var jämn under, med genom osmos eller något ditåt hade snön dragit åt sig en massa vatten och rest sig så att styrmedens kant kastade alltihopa rakt upp i synen på mig. Mysigt. Närmsta timmen ägnade jag åt att reka mig fram mellan slask-härdarna och upptäckte att bäst var det närmast Gamla Boo. Jag värmde mig med en fika, fotodokumenterade och sedan hade jag ett par timmars bra segling i jämn, fin vind innan mina trots allt lite blöta kläder gjorde att jag fick ge mig när temperaturen började krypa neråt nollgraders-strecket igen.

Temperaturen låg kvar under noll och eftersom prognosen lovade mer vind passade jag på att segla även Tisdagen.

Tisdagen den 20 januari

-2°C, sol med tunna, låga moln som under gårdagen och NNV 5-8 m/s på Västra Ringsjön. Riggade DN-jakten med storsegel igen men snön hade stöpt fast och bromsade rejält, det var som ett gigantiskt bromsbelägg låg i botten mot isen. Nu hade man istället nytta av allt vatten som trängt upp invid issprickorna och sedan frusit till blankis. De flesta sprickor låg i perfekt halvvindsriktning och jag hittade faktiskt ett spår som gick hela vägen tvärs över sjön på halvvind! Stora områden var helt blanka och upp till 50 m breda, andra var mer fläckar som skvallrade om att det bromsande snötäcket var tunnare. Mycket kul segling där det ställdes höga krav på kurshållning och att undvika sladd (jobba mycket med skotet för att undvika medsläpp). Efter fikapaus körde jag ett antal repor till, en av dem förevigade jag på en videosnutt med digitalkameran. Ordentlig fartkänsla när snöfläckarna svischar förbi och jag kan lova att det är ännu mer berusande live när vinden tjuter i öronen på en! Det skenade på ordentligt speciellt på de blanka ispartierna om man lyckades undvika sladd. Utmanande trixigt att genomföra vändningen i det bromsande snötäcket vid västra änden utan att tappa farten och stanna innan man åter kom ut på blankissträngen. Så småningom började det mörkna och mojna och jag frös ordentligt om främst tårna- skorna sticker upp i fartvinden. Sista 200 metrarna in till depån fick jag gå eftersom den lätta vinden som inte räckte till för att segla igenom snön.

Under kvällen sjönk temperaturerna ner mot -10°C och vinden lade sig. Onsdagen var jag upptagen men kunde notera lätt vind och fortsatt låga temperaturer. Ovan nämnda videosnutt blev ganska bra fast i oredigerat tillstånd 3 minuter och 65 MB stor- knappast något för hemsidan, alltså.

Torsdagen den 22 januari

Bjöd på fantastiskt vinterväder med strålande sol, kristallklar luft, minus 10-14°C och vindstilla. Jag passade på att göra min periodiska flygcertifikats uppflygning med Piper Cub:en SE-AWL som med hjälp av frikostigt användande av snapspumpen startade snällt trots minus 12°C. Från 450 m kunde man se att Vombsjön, Östra Ringsjön samt Lundåkrabukten lagt sig med blankis medan övriga sjöar i närområdet var snötäckta. Efter att ha hämtat upp flyglärare Sten Svensson på Eslövsfältet gjorde vi utcheckningsflygturen över Ringsjöarna. Inte ens antydan till turbulens kunde förnimmas i lufthavet. Östra Ringsjöns blankis med frånvaro av större råkar studerades ingående medan kontrollandningen gjordes på Västra Ringsjön! Efter avslutad (och godkänd) flygning åkte jag till Ringsjöarna för en rekognoscerings tur.

Torsdagen den 22 januari

Sol, vindstilla och -7°C på Östra Ringsjön. Letade mig ned mitt på västra stranden och kom ut på den bara några dygn gamla svartisen som höll knappt 5 cm. Åkte en kort runda längs stranden men eftersom istjockleken inte var helt betryggande avbröt jag och åkte till Västra Ringsjön, där jag hade trivsam åkning längs med issprickorna där jag stormat fram med isjakten i förrgår. Försökte hitta spåren efter landningen med Cuben, men det misslyckades. Det är inte lätt att orientera sig ute på en stor sjöyta och referensramarna är lite annorlunda när man åker skrillor jämfört med när man flyger. Efter fika ute på sjön i det härliga vinterljuset skrinnade jag hem medan temperaturerna trevligt nog sjönk under natten.

Vägverkets mätare rapporterade om temperaturer under -10°C under natten vid Ringsjöarna. Prognoserna talade om ett kraftigt snöfall som eventuellt skulle komma in under helgen, eventuellt redan fredagskvällen. Jag var ledig under fredagen och åkte ut för att kolla om Östra Ringsjön nu var ordentligt bärig.

Fredagen den 23 januari

En hög molnskärm från väster, annars blå himmel, -4°C och SSO 2-3 m/s på Östra Ringsjön. Jag gick på isen vid Ringsjöfisk, där viken låg med äldre is täckt av ett strävt snötäcke. Ett ganska stort antal pimpelfiskare var ute på sjön, man kunde smidigt åka längs en tillfrusen isspricka ut till svartisen som var 6-7 cm tjock. Åkte en bit ut på sjön och hittade inga svaga partier men eftersom det är svårt att reka av en så enorm yta ensam och dessutom orientera sig på densamma satte jag en bana efter rekning längs västra stranden. Riggade skrilleseglet, körde tre tvåvarvsrejs och hade jättekul. Fick ganska bra fart på slörarna även om det inte kändes som det allra snabbaste man seglat. Loggade farten med min GPS som jag nu hade med. Blev ganska förvånad när jag såg att jag i den lätta vinden kom upp i 63 km/timmen på slören.

Seglade in för en fikapaus, den oroande molnskärmen med sitt hotande snöfall hade inte flyttat sig nämnvärt. GPS:ens batterier var slut så jag tog med kameran nästa tur. Körde tre tvåvarvsrejs till, dessemellan småsnackade jag lite med några av pimpelfiskarna som inte hade någon vidare fiskelycka men inte trodde det berodde på min framfart i alla fall. En av dem plåtade mig och själv tog jag en videosnutt under en slör spännande att segla med en hand och ha den andra som kamerastativ. Började bli lite sliten i ryggen framåt tre-tiden och plockade in banan. Mycket smidigt att segla med flaggorna i fickan, flaggpinnarna fästa i bommen och isborren fäst i nosen som motvikt. Avslutade med några turer längs stranden förbi Bosjökloster, där isen var absolut jämn och svart.

Fortfarande ingen snö på lördagsmorgonen och jag hade utlyst segling på Östra Ringsjön på Saglaren. Planerade själv att segla isjakt och ringde kusin Gunnar och Frans Liljedahl för att mönstra Skånes Isseglarklubbs DN-fleet!

Lördagen den 24 januari

Mulet, -2°C, SSO 6-8 m/s. Frans var redan där och mekade med sin jakt när jag kom han hade varit uppe stora delar av natten för att rusta upp grejjorna när Ledungs-ordern utgick. Jag hade ju lite mer inkörda grejjor och riggade jakten med stora seglet. Ett stort antal långfärdsskrillande klubbmedlemmar och vänner passerade förbi vår depå vid Ringsjöfisk. Johan Barth med gravid hustru plus bekanta kom förbi, hälsade och gav sig ut på social skrilletur, Johan såg inte alls särskilt seglingssugen ut.Daniel ankom i fest-stass direkt från Helsingborg och riggade skrilleseglet vilket även Claes gjorde, som riggade två- ett utlåningssegel till en kompis för prova på tur. Kusin Gunnar med hustru samt black army liknande hang-aro(h)unden Signe ankom och började rigga Gunnars isjakt- se där: DN-fleet Skåne mönstrad! Jag stack ut och fick bra fart redan på kryssen längs issprickan ut där Daniel mödosamt fick skrinna i motvinden. Vinden var byig och kändes emellanåt ganska kraftig. Jag och Frans låg och drog i god fart på blankisen med masterna väl utlutade åt lä. Skall den verkligen luta SÅ mycket åt lä? tänkte jag och reste masten ett hack i vanten. Jodå draget blev väsentligt bättre men redan efter några hundra meter fick jag en rejäl rundpalls sladd när jag inte hann med att ducka undan med skotet. Samtliga 4 plastmuttrar i plankinfästningen släppte bara att segla in till depån för att meka.

Daniel och Claes drog på ordentligt med skrilleseglen, men det var lite byigt och bockigt även om isen var hård och snabb. Det lilla ytskravel som fanns gjorde det lite extra obehagligt. Daniel lånade GPS:en som hann visa 72 km/t på slören innan batterierna dog igen i kylan; Äsch. Jag hann ju inte ens släppa på fullt! tyckte Daniel

Vinden ökade på litet upp mot 6-9 m/s varför Gunnar och jag riggade småsegel. Jag upptäckte att en av plankbultarna gått av, så jag tyckte det var bäst att reducera vindpressen lite. Naturligtvis minskade vinden till 3-5 m/s när vi seglade ut efter fika och färdigmek. Kul att vara tre jakter, det gick att segla hyfsat för både mig och Gunnar, men lite irriterande var det ju att Frans flinande drog förbi med nästan dubbel fart. Hmpf. Daniel testade samtliga jakter men tog det förståndigt nog lite lugnt med skotet- han tycker kanske han har seglat itu jakter vad han ska på ett tag.

Efter någon timme av detta när vinden verkade stabil 4-6 m/s stack jag in- då mötte jag Frans på väg ut igen efter att ha mekat något mastproblem. Ger du upp frågade han. Raskt ändrade jag mig Nä jag kommer när jag bytt till stort segel sade jag. En plankbult mindre, bära eller brista. Gunnar hade gett sig ut på skrillerunda med hustrun. Väl ute igen var vinden jämn och jag och Frans hade mycket bra tryck i riggarna utan några större sladdtendenser. Nu var det jag som var, bara en aning, men ändå snabbare! Molntäcket hade lättat lite så när vi seglade tills det var mörkt innebar det halv fem-tiden. Ner mekning skedde under uppspelta former i pannlampsljus, Frans lämnade kvar sin jakt i vassen över natten medan jag tog med grejjorna för att kanske kunna fixa den avbrutna bulten.

Glädjande nog visade min gadgetklocka att lufttrycket låg ganska konstant under natten- högtrycket höll fortfarande emot och det hotande snöfallet syntes inte av heller på Söndagsmorgonen. Jag fick hjälp av kusin Fredrik som på Söndagsmorgonen med sin svets enkelt kunde punkta fast en lämplig bult på plankbeslaget.

Söndagen den 25 januari

Sol, minus 3°C och OSO 1-3 m/s på Östra Ringsjön. Frans hade med sina båda döttrar och ägnade stor del av dagen åt skrilleindoktrinering. Vi riggade jakterna igen, nu vart det ingen diskussion om annat än stort segel. Ett par kompisar med två Isabellajakter dök upp med familjefölje inklusive glada ungar som föredömligt frekvent tankades upp med varma drycker och bullar. Nu hade svartisen blivit nästan decimetertjock. Seglade ner till sydstranden och sedan tvärs över sjön till Sätoftaviken. Hård is överallt med ganska stora områden med ytskravel mest i södra änden. Helt klart bäst is längs med norra stranden där man kunde köra hela sträckan på halvvind nästan helt utan klapper i medarna. I den emellanåt nästan obefintliga vinden fick man overklig fart på den jämna, svarta och hårda isen. GPS:en visade 57 km/t men fartkänslan var mer än så. Efter fika paus inne vid depån stack Frans ut med sin jakt och sedan hade vi en drömlik eftermiddag där vi sida vid sida (jag lite snabbare förstås) susade fram och tillbaka längs stranden, Frans med varierande antal döttrar ombord. Isabellagänget seglade också flitigt med barnen som under hela dagen lekte, tjoade och hade skoj utan att visa minsta tecken på frysighet eller kinkighet. Imponerande. Plåtade och filmade Frans i sin jakt med digitalkameran, mycket stiliga scener i det klara ljuset frampå eftermiddagen. Video-clippen från eftermiddagen samlingsbenämndes Frans den förnedrade. Vid halvfyra tiden avtog vinden och vi seglade in för att meka ned samtliga mycket tillfreds med dagen.

Temperaturerna låg kvar runt minus 2°C dagtid och lägre på nätterna. På nyheterna rapporterades från Balatonsjön (där man tydligen haft bra is trots allt) att Sverige äntligen fått en världsmästare i DN-jakt segling! Kusin Gunnar rapporterade is från Klagshamn till Höllviken, sämre is från kanalen till Knösen men möjligt att ta sig hela vägen till Måkläppen. Jag jobbade, men på Tisdagseftermiddagen blev det ett par timmar över efter jobb i Landskrona och jag stack ut för att kolla hur det stod till med Lundåkrabukten.

Tisdagen den 27 januari

Sol, lätt dis, minus 2°C och vindstilla på Lundåkrabukten. Gick på vid Modellflygfältet och trampade ner i dy vid den sumpiga stranden. Jaja, nå´t skall man väl använda damaskerna till Isen var 6-8 cm tjock, på sina ställen lite uppsaltad och besudlad med ansenliga Guanomängder, men stora områden var hårda, jämna och belagda med någon millimeter snöpuder. Här skulle man ha kunnat få in både DM- och SM-banor. Mycket trivsam skrilleåkning i det skira eftermiddagsljuset där fågelskarorna likt uppspelta badgäster myllrade och skränade ute vid iskanten där soldiset och det spegelblanka, solbelysta havet gick ihop i en gyllene horisont. Efter ett par timmars njutning var det tid att dra sig hemåt till kvällsjouren. Kusin Gunnar inkom med en pendlingsrapport på E-mail.

Hej igen

Inte för att jag vill göra er avundsjuka, men den miljövänlige ingenjören tar nu skridsko hem från Malmö (via bilskjuts till Klagshamn). Solen skiner bara lite lätt. Det är vindstilla. Ja hua vad tråkigt det ska bli.

YIIAAAHHHH!!!!!!

Hej igen

En fantastisk tur hem. Soldis, 3 mm nysnö på en annars blank is hela vägen ner till Hööviken. Sedan skitis till Knösagården. Där åter bra is hela vägen till Flommens GK klubbhus. Då var det mörkt. Gick hem därifrån. 1 timme och 45 minuter utan stavar p.g.a. gick igen första 10 m vid Klagshamn och då bröts staven.

Ha det, Gunnar

Temperaturerna låg kvar flera grader under noll och möjligen med en smula övermod utlystes DM till Lördagen trots att meteorologerna återigen hotade med snö. Denna gång blev de dock sannspådda, och det med råge! 2 till 3 decimetersnö föll under onsdagsnatten och på Torsdagskvällen. Själv hade jag inte möjlighet att isreka på fredagen, men kusin Gunnar inkom med följande intressanta reseskildring från sin arbetspendling Falsterbo-Malmö.

Fredagen den 30 januari

(Gunnar:) I morse klockan 8:15 styrde jag ut från Höllvikens strand i en svag motvind från NO på 3 - 4 m/s. Solen gick upp efter en stund och snön på isen blev röd, för att efter en stund gnistra i blått. Snötäcket var i början ca 4 cm, för att efter hand växa till ca 10 cm vid Klagshamn. Men naturupplevelsen i sig kompenserade väl för det halvtaskiska föret. Under snön var isen hård, men något sträv. Snön hade dock inte börjat stöpa fast. Om solen skiner i efterniddag åker jag hem också. Inte var dag man kan pendla på skridsko till jobbet.

Men att segla på isen till helgen är inte att rekommendera. Jag har också hört av en arbetskollega att det är tre dm snö i S Sandby. Nu har ju folk lite olika ögonmått, men även 2 dm är ju mycket om det nu också ska bli regn imorgon. Så det vore bra om något isbesked kan ges innan man sätter sig i bilen imorgon. Är det någon som har tid att kolla Östra Ringsjön idag, eller någon annan lämplig sjö?

Hej igen, hemfärde började fint från Klagshamn med 10 cm powderskating. Vinden hade dock vänt från morgonens NO till SSV 2 - 3 m/s, d.v.s. rak motvind. Nåväl,lite motion skadar aldrig. Nu ville vinden inte bara pusta med måttliga 2 - 3 m, strax var den upp i 7 - 8 m/s med lätt snödrev som följd. Med köldeffekten verkade det heller inte bli något, för det blev också raskt varmare. Din fina powderskatingen övergick således till snubblande stöpisskating. Skam den som ger sig, med snoret hängande, angjorde jag Höllviken ca 1 timme efter start. Eftersom jag inte heter Jörgen, var jag inte trött, endast mindre pigg, efter denna lilla hemfärd. Det som piggar upp just nu är att det ska bli himla kul att kunna sitta och imponera på tjejerna på sommarens grillparty om att jag brukar ju åka skridsko till jobb om vintrarna. Nåväl, ni kanske vill ha en mer vetenskaplig rapport om havsisarna. Snön har börjat stöpa, d.v.s. det är nu hafsisar.

Vi tackar för denna såsom släkttraditionen bjuder fullkomligt objektiva redogörelse för skeendena med endast vissa obetydliga detaljer förbigångna (som t.ex. en klantig amatörvurpa med en bruten ispik som följd).

Under fredagsnatten fortsatte temperaturerna att stiga och regnet började falla. På Lördagen gjordes en rekrunda till Ringsjöarna där man möttes av +4ºC, SV 10-12 m/s och snöblandat regn som övergick till regn/iskorn. Isarna oförändrat tjocka men drygt 2 dm faststöpt kramsnö gjorde att alla planer på skridsko eller längdskidsaktiviteter måste överges. Regnet var mer intensivt ute vid kusten och kusin Gunnar tyckte sig se framstöpta blankisar på Höllviken varför vi kom överens om en chanstur på Söndagen.

Söndagen den 1 februari

Lätta, låga moln, uppehåll, + 2ºC och VNV 5-7 m/s, 8-9 i byarna, vid Skanörs Soptipp. Isen snöfri, måttligt knagglig och lite strävt mjuk men utan nedskärningstendenser, decimetertjock men på vissa ställen ner mot 6 cm. Vi gav oss iväg på en skrilletur ut mot Knösen (Näsets nordspets) i den tuffa motvinden som gav bra stakningsträning. Väl där var slukhålen mer frekventa och sprutade vatten som mini-geysrar när vi passerade och tyngde ner isen. På sina ställen hade isen saltat upp och mjuknat. Väl förtrogna med farvattnen från sommarens vindsurfing och kajakturer kunde vi navigera mellan de grunda sandbankarna utåt och belönades med en fri horisont (förutom Öresundsbron förstås) ut mot öppet, upprört hav där sjöfågelflockarna guppade bland vågorna. Efter en härlig medvindstur tillbaka kunde vi notera att vinden lugnat sig något och de rekade isområdena räckte mer än väl till segling

Vi åkte hem till Gunnar och packade in segel o seglarskrillor, på väg ut igen droppade jag träningsnarkomanen Gunnar vid Skanörs Kyrka så att han kunde skrinna runt Knösen medan jag riggade. Jag bestämde mig för att testa mitt gamla segel som är lite mindre och faktiskt kunde planas ut ännu mer än vad jag mindes. Bra häng på framförallt kryssen och mycket njutbar segling. Gunnar hade med digital filmkamera och vi turades om att segla och filma tills batteriet gav upp i kylan. Vi tog en ny tur upp till Knösen, där jag seglade efter Gunnar som rekade men eftersom jag fick kryssa lite bredare ledde det till att jag kom ut på lite för mjuk is, där skrillorna skar igenom. Det var dock bara 2 dm djupt, så jag blev inte ens blöt om pjäxorna innan jag kunde kliva upp på bärig is igen. Se där ytterligare en praktisk aspekt med seglarskrillor.

På väg hem igen hade Gunnar medvind och jag drömlika, långa slörar. Vi kunde fortsätta nästan hela vägen till Kanalen innan vi vände och kryssade hemåt. Hemma hos Gunnar bjöds det på kaffe och videostund. Katrin tyckte inte alls vi såg särskilt hjältemodiga ut, och tyvärr dränktes de flesta av filmarens dråpliga, pedagogiska och nästan inte alls pennalistiska kommentarer av vindbrus. Kanske lika bra det, vi skildes som vänner i alla fall.

Hela veckan låg temperaturerna mellan 5 och 10 plusgrader och på tisdagen gick Höllviken upp. Från Uppsala meddelade Micke Brandt att man trodde på SM-is till helgen, men bland annat eftersom prognoserna lovade snö i Mälardalen bestämdes ganska sent på Torsdagskvällen att skjuta på SM. Vi passade då på att åter utlysa DM, men oklart var. Rapporter från södra Småland i mitten av veckan talade om fin is på Åsnen, men inga rapporter från närområdet fanns. Jag gav mig ut fredag eftermiddag för att kolla Ringsjöarna. Från bilen kunde jag se att Östra Ringsjöns mittparti gått upp igen, det innebar en avsmältning på uppåt en decimeter sista veckan.

Fredagen den 6 februari

Plus 8ºC, mulet och disigt, duggregn och SV 4-5 m/s på Västra Ringsjön. Landlöst 5-15 m, fick gå runt udden norr om badplatsen vid Gamla Boo för att komma ut på isen. Denna var dm tjock, hård men av lurig våris karaktär med gott om svaga partier med oroväckande, spröda knäckebrödsknakningar. Åkte en kortare tur utanför badplatsen, men det stod klart att isen inte var starkare längre ut och det var helt uteslutet att segla, än mindre köra DM här utan mer kyla och prognosen lovade inte frost förrän efter helgen. Kom av isen utan att plurra (tur igen!) och körde och kollade Krankesjön, som dock gick nästan helt öppen. Den fryser ofta först, men smälter också ganska snabbt.

Daniel ringde från Västersjön och meddelade att isen där kändes ganska betryggande och borde gå att segla på trots en del slukhål. Vi utlyste därför DM till Västersjön på Lördagen, med första start ca. 12.00! Jag måste väl erkänna att det var med en viss skepsis jag körde norrut i ösregn på Lördagsmorgonen.

Lördagen den 7 februari

DM på Västersjön! plus 7-8ºC, låga moln och dimmoln efter regnet som tack och lov upphört och det var vindstilla. Jag, Daniel och Claes som anlänt först stack ut på långfärdsgrillor och rekade, beväpnade med lite grenar att märka ut slukhål med. Trolsk stämning ute på sjön med växlande dimridåer som skylde stränderna. Isen 8-9 cm tjock, ythård, etsad i vackra mönster och endast vissa partier som lät lite spröda. Gott om slukhål, men de flesta endast tennisbollsstora. Vi rekade ut och satte en bana i den vindriktning (V) som prognosen talat om medan vi märkte ut större slukhål med grenarna. Vi diskuterade lite om isen egentligen var lämpad för DM, men egentligen var isen snarlik DM på Ringsjön förra året. Vi åkte in för en vindväntarfika med nyanlända Erik, Malin och Kristian. Detta utan större oro eftersom det blåste ute vid kusten vilket borde komma inåt land. Mycket riktigt, framåt 13- tiden började det blåsa så vi riggade och stack ut. Vinden var ganska byig, SSV 2-4 m/s med mycket luriga vindvrid bakom trädridåerna. Vår uppsatta bana stämde hyfsat fast eftersom vi ville hålla oss inom rekat område fick slörmärket fick bli kryssmärke och vice versa så att slörarna låg till höger om kryssområdet. Efter ett testvarv höll vi för formens skull en omröstning om vi skulle köra DM, eftersom isförhållandena var lite speciella. Alla röstade för att köra. Nedan mitt som vanligt en smula partiska referat.

Rejs 1: Jag hare såsom trea i förra DM. När jag slog in i banan för babords halsar låg Malin och Daniel strax nedom med bra fart och höjd, Daniel ovan o strax bakom Malin, som plötsligt lovar upp kraftigt. Daniel hinner inte väja och hakar i Malin som tappar seglet men klarar vurpan utan skador. De andra går med bra fart långt ut mot fri vind vid slörmärket, men jag håller bättre höjd och rundar först. Slörarna går klanderfritt, som vanligt gör jag en sopig upprundning med tappad höjd men en läglig vindby gör att både jag och Daniel, som är mig i hälarna, kan få bra höjd och fart ut på andra kryssen. Jag lyckas hålla undan upp till kryssflaggen och även under slörarna, men Daniel är inte långt efter i mål. Erik trea, Claes 4:a och Malin med viss rätt lätt irriterad 5:a.

Rejs 2: Erik hare. Jag startar slött som vanligt och Daniel, som går högre och snabbare snor min vind så att jag måste slå. Malin går fort och högt i den lätta vinden och når kryssflaggan först, Daniel rundar upp runt flaggan och får väja för Malin. Jag har förseglat mig lite, får bra fart med ut på slören och dundrar förbi Daniel som nästan står still i vindhålet nära trädridån på sydstranden. Vid slörmärket är jag ikapp Malin som jag gippar innanför och går om på andra slören. En förskrämd Krille inser att han lagt ner sitt segel på fel plats när hela fältet kommer susande på andra slören, men han inser helt korrekt att det bästa är att stå still och låta seglarna välja väg. Åter ganska risig upprundning av mig, men får ändå bra höjd och fart på kryssen och går först ut på sista slörarna- och i Mål som DM-mästare! Daniel pressar sig precis förbi Malin, som gått bra även andra kryssen. Erik 4:a, Claes, som inte riktigt var nöjd med sin höjdtagning på kryssarna, 5:a.

Jag seglade in för att bege mig hem till vidare sociala begivenheter, men övriga körde 2 Guano rejs till medan vinden avtog. Daniel hittade krysstrimmet lite bättre och vann bägge.

Blidvädret fortsatte under Söndagen och vi utlyste inga seglingar även om långfärdsgänget lyckades köra turer på Immeln. Under Måndagskvällen sjönk temperaturerna under noll och det var nattfrost även under Tisdagsnatten och minusgraderna fortsatte under en härligt klar och kall Onsdag. På eftermiddagen ringde kusin Gunnar med an offer you couldn´t refuse rekrunda på Västra Ringsjön. Vi lyckades skjuta ut oss vid 15.30-tiden.

Onsdagen den 12 februari

-2ºC, sol, klart och NV 4-5 m/s på Västra Ringsjön. Isen närmast land bara 3-4 cm tjock, där var det ju landlöst i helgen. Vi gick till några privata stenpirar norr om badplatsen där man kunde gå ut på gammelisen, som nu var hård och mellan 6-8 cm tjock. Emellanåt satte sig isen på ett sätt som skvallrade om att det rörde sig om återfrusen is, kvaliteten inte var riktigt som prima kärnis även om den kändes så vid pikhugg, men det kändes inte särskilt svagt någonstans. Härlig skrilleåkning tvärs över sjön, som endast hade måttligt med bulor o frusna vallar, bort till pumpstationen i motvind medan himlens skymningsfärger fördunklades av vidsträckta kanadagässflockar som svepte in från väster för att övernatta ute på isen. I det tilltagande dunklet hade vi en mycket njutbar medvindstur tillbaka längs våra spår.

Det var neråt 5 minusgrader följande natt och även frost Torsdagsnatten innan nästa mildluftsattack kom med dimmigt och disigt väder på Fredagen. Ingen SM-is hittades och skrillesegel-SM sköts åter upp. På Lördagen åkte långfärdsgänget på Åsnen och även någon tur på Immeln. Undertecknad hade jour och Daniel fastnade i köket med ett kakelprojekt. Söndagsnatten föll temperaturerna åter någon grad under noll och vi utlyste seglingar på Västersjön.

Söndagen den 15 februari

Tät dimma, 0ºC och vindstilla på Västersjön vid 11-tiden. Isen hård och fin i ytan, drygt decimetertjock med enstaka gropiga partier och enstaka faststöpta snöfläckar. Några skrilleåkare var redan ute på sjön i dimman där alla ljud förstärktes kraftigt. Jag tog på mig långfärdsskrillorna och stack ut på sjön där orienteringen inte var helt hopplös eftersom man kunde se solen genom de alltså inte alltför högtgående dimbankarna. Daniel ringde och efter lite irrande längs östra stranden kunde vi sammanstråla och stack västerut för att reka av sjön ordentligt. Härlig åkning under light conversation medan dimman långsamt började lätta, halvvägs till västra ändan sken solen och ljuset var skirt, vackert och välgörande. Efter att ha vänt började man kunna ana ett svagt inslag av medvind som underlättade returen. Vi fikade vid depån där syrran Lisa ankom efter en biltur runt nordstranden. Ny skrilletur i det inbjudande vädret, men ute på sjön kunde man nu konstatera att vinden nu var mer än skönjbar och jag skrillade tillbaka för att rigga. Daniel var tyvärr tvungen att avvika för gästabud så jag skrillade själv ut med seglet och minsann var det inte ett par sekundmeter från väster som puffade på. En Isabellajakt med en kille jag träffat innan på Västersjön dök upp, han gick ganska fort men ingen match för ett Sahlinsegel förstås. Samma sak för en kille med en kite och skrillor.

Jag roade mig med att filma med digitalkameran ute på en käpp (den har inget vidvinkelobjektiv) för att försöka förmedla lite skrilleseglingskänsla. Ganska kul resultat, men inte HELT lätt att enbensegla med bara en hand till riggen och försöka rikta in kameran ute på sin käpp med den andra. Nu var vinden ganska jämn och farten måttlig, så det gick hyfsat. När jag gjort slut på kamerans minnesutrymme mötte jag Lotta och Pablo som var ute på en skrilletur. Pablo fick akut seglingsabstinens och stack omgående in och riggade. Sedan jagade vi varandra fram och tillbaka över sjön i den försynta västvinden medan Lotta roade sig med sin digitalkamera.

Isen var fortfarande mestadels hård men mjuknade efterhand och ställvis förekom maräng-is partier. Egentligen hade jag bestämt mig för att jag var trött och nöjd, men just då ökade vinden ett hack upp till 3-4 m/s. Nu var det riktigt häng även på slörarna och jag kunde inte låta bli att ligga och köra varv på varv av imaginär bana över hela östra delen av sjön i någon timme till. Vid halvfemtiden tog Lisa och jag en avslutande nerriggningsfika och det var inte utan en viss tillfredsställelse man körde hemåt i den nedåtgående solens sken.

Kusin Gunnar rapporterade en härlig skrilletur i södra änden av Immeln under Söndagen, men ingen segling. Måndagen låg dimman tjock större delen av dagen, men under Tisdagen började ett högtryck tränga in som gav den mycket trevliga vädertypen klart och kallt med temperaturer på uppemot plus 5ºC på dagen och neremot minus 5ºC på nätterna. Man hittade ingen SM-is i mellanSverige (men fick ett retligt telefonsvararmeddelande från oss om att VI minsann hade bra isar) inför helgen så på Fredagseftermiddagen stack jag och kusin Gunnar ut för att reka Västra Ringsjön medan Daniel kollade Västersjön efter jobbet för att planera helgens isseglingsaktiviteter.

Fredagen den 20 februari

Sol, klarblå himmel, VSV 1 m/s, +3ºC på Västra Ringsjön. Förutom jag hade Fahimeh, kusin Gunnar och Katrin kommit från jobbet lite tidigare och vid 15 tiden sammanstrålade vi vid Gamla Boo. Den tidigare landlösa isen hade nu frusit till, men en skruvisråk inne vid stranden gjorde det ändå besvärligt att komma ut på bärig is. Efter ett par hundra meters promenad gick det dock bra. Isen var hård och fin, knappt decimetertjock med en del icke helt nedstöpta gamla snödrev. I anslutning till en del av dessa låg en del diskreta f.d. vindbrunnar med tunnis som var lite luriga. Mycket njutningsfull åkning i längre och kortare etapper avbruten av den obligatoriska fikapausen. Träffade drakflygande kompisen Bengt, som var ute och åkte ett varv runt sjön tillsammans med hustrun och visade sig bo 50 meter från sjön. När solen började sjunka vid halvfem tiden packade vi ihop medan isen sjönk samman under ett synnerligen ljudligt sjungande. Mäktigt.

Daniel rapporterade fin is på Västersjön och natten bjöd återigen på minusgrader. Jag var lite sugen på att segla på Ringsjön, så vi delade upp seglingsaktiviteterna på Västersjön och Västra Ringsjön.

Lördagen 21 februari

Sol, klarblå himmel, +-0ºC som steg till plus 3-4 grader och SO 3-5 m/s på Västra Ringsjön. Listigt nog hade jag tagit med en stege så att man kunde gå över den strandnära råken vid badplatsen så jag behövde inte bära grejjerna längre än vanligt. Gunnar och Katrin kom för att åka långfärdsskrillor tillsammans med hunden Signe. Jag riggade skrilleseglet, tog med mig flaggor och isborr och satte bana med lämärket nära södra stranden, kryssmärket en ganska bra bit ut från östra stranden för att slippa rotorerna i lä bakom träden, och slörflaggan utåt sjön. Rekade tidigare omnämnda vindbrunnar, men de jag hittade i banan var bäriga. Körde ett singelrejs som kändes bra trots lite trixig vind, men man kunde tydligt se spåren efter upprundningen som inte var imponerande. Nästa rejs gick det kanske lite bättre och jag kunde ta det konstnärliga stillebenfotografiet learning curves efteråt uppprundningsspåren närmade sig liksom tveksamt men med viss envishet ideallinjen ut på kryss från läflaggan. Efter ett rejs till vart det fikapaus och på väg ut igen mötte jag Gunnar och Katrin i jobbig motvind efter ett skrillevarv runt sjön. Signe hade de fått lämna i bilen hon sprattlade ur Gunnars famn när hon bars över stegen så bägge drattade i vattnet. S.k. stegvis plurrning.

Gunnar tog någon videosnutt innan de åkte vidare och jag tog en videosnutt av en slör (med tillörande upprundning) med kameran fäst framme i bommen. Daniel ringde och rapporterade att han och Erik hade vind som kom och gick men isen var jättefin på den bana de satt på Västersjön. Träffade Bengt igen som var ute med ett hemmasytt (och lite primitivt) skrillesegel. Efter totalt 6 tvåvarvsrejs började jag bli lite mör i framförallt ryggsträckarna, dumt nog tog jag mig för att träna upprundningar och plötsligt blev det lite för tajt sväng med klassisk skrillesegelvurpa som följd av fall mot vinden, seglet roterar när man glider fram på isen (och jag hann inte kravla mig av seglet), vinden får tag under seglet och bommen kröks när seglet lyfter seglaren. Retfullt. Bockade tillbaka bommen hjälpligt, plockade in banan och seglade in för att rigga ned.

Hittade som tur var en lämplig rörstump och gjorde en ny bakre bomhalva under lördagskvällen. Mitt gamla akterbeslag visade sig vara på bommen (kass) och återigen belystes svårigheten att komma på en bra lösning för akterbeslag. Åstadkom en halvhyfsad men antagligen lite klen variant. Ett par minusgrader under natten fräschade återigen upp isytorna. Jag stack till Ringsjön igen medan Malin med kompisar stack till Västersjön, Daniel hade sociala förhinder.

Söndag den 22 februari

Sol mellan en del höga moln, +2ºC och SV 2-4 m/s på Västra Ringsjön. Stegen med igen, riggade skrilleseglet i sällskap av syster Lisa som lurat med kompisen Kicki, stilenligt utrustad med pälsbrämad huvudbonad och konståkningsskridskor. Jag råkade undslippa mig något om Holiday on Ice varvid Kicki genast riposterade med Håll-i-dej-på-isen, sa du?.

Jag flydde ut på isen där jag satte en i princip spegelvänd bana mot dagen innan, kryssmärket vid sydvästra stranden och slören längs med stranden för att inte komma i konflikt med ett ganska stort relativt nyfruset område ute på mitten av sjön. Härlig svartis, men bara 3-4 cm tjock.

Efter ett par tvåvarvsrejs seglade jag in för fikapaus tillsammans med Lisa och Kicki. Walter Loews kompisar med kites hade ankommit och konverterat tre fotstyrda buggykärror med medar och for fram och tillbaka utanför badplatsen (när de inte försökte trassla ut tappade kitear ur vassen vid stranden förstås). De fick ganska bra speed med kitearna högt uppe i fri vind, men eftersom de kanade rätt mycket på snedden bromsade medarna en hel del och mitt skrillesegel gick därför betydligt raskare.

Gunnar och Katrin hade fått med sig kompisen Thomas på dagens skrilletur men hunden Signe deserterade genom att smita in till land och fick stanna i bilen. När jag stack ut för nästa session hade vinden ökat en smula och jag hade svårt att hitta riktigt rätt trim tyvärr tappade jag det med nya bommen. Tog en videosnutt med kameran bakpå bommen, svårt att starta utan att stöta till kameran mot isen men ganska kul vinkel annars. Efter totalt 4 tvåvarvsrejs började vinden mojna ned och ur det tjocknande molntäcket började det snöa. Syrran Lisa och Kicki tog sig runt hela sjön (med konståkningsskrillor!) utan att plurra och var mycket lättade. Vi var ganska uppsluppna när vi packade ihop våra grejjor under en avslutningsfika. På vägen hem tilltog ett snöblandat regn.

Följande vecka fortsatte det ganska trevliga vädermönstret med någon minusgrad de flesta nätter och några plusgrader på dagarna. Själv åkte jag till England för att flyga hem ett nyförvärvat flygplan och slapp därför uppleva de eländiga snöfall som omöjliggjorde segling följande helg. När jag flög sista etappen hem på Onsdagen efter studerade jag noga Ringsjöarna, där Västra hade ett stort, lite märkligt öppet område söder om Lillönäset. Det var som vanligt öppet mellan sjöarna och även mellan Östra och Sätoftaviken samt att det gick en delvis öppen råk söderut tvärs över Östra. När Golf Alfa Viktor November X-ray var väl parkerad i sin nya hemma hangar stack jag givetvis omedelbart ut för att kolla läget på Östra Ringsjön, som såg finast ut i ytan.

Onsdagen den 3 mars

Plus 1ºC, strålande sol med en del höga moln och N 4-5 m/s på Östra Ringsjön. Stack ut på en rekrunda, isen lite skrovlig men hård i ytan och en del delvis nedstöpta snöfläckar, 7-8 cm tjock ute på sjön. Mötte Lars Carlstedt som till min måttligt undertryckta skadeglädje berättade hur dåliga isarna varit i helgen och att Östra Ringsjön bara dagen före haft ett tjockt slasklager på ytan. Lars utnämnde lyriskt detta till Sveriges just nu bästa is. Jag riggade skrilleseglet och stack ut till riktigt trevlig segling. Den riktiga farten ville inte riktigt infinna sig, men om det berodde på dåligt glid på skrovelisen eller att jag inte hittat trimmet riktigt var oklart. Ändrade trim lite fram och tillbaka utan att egentligen notera någon stor skillnad. Körde flera varv imaginär bana i den nedåtgående solens sken innan det var dags att rigga ned och ta sig hem till kvällsmaten.

4-5 minusgrader under natten säkerställde hård isyta även på Torsdagen. Jag kom ut lite senare, framåt 15-tiden.

Torsdag den 4 mars

Sol, en del höga moln, +2ºC och OSO 1-2 m/s på Östra Ringsjön. Jag riggade DN-jakten och skojjigt nog hade de tyska DN-jakt seglarna Jochen, Jürgen och Ludo upprättat base-camp vid Ringsjöfisk med sina camppingutrustade Folkabussar och var redan ute på sjön där de satt upp bana med rundningsmärken med påskriften DN-flotte Nord. Emellanåt ganska bra fart men ofta var det ganska svårt att komma upp i fartvind bland de lynniga vindpustarna. Tyskarna som seglat ganska många år var irriterande nog betydligt mer rutinerade på lättvindssegling och hade många kommentarer och tips att komma med angående min riggning. Seglade tills kvällningen och eftersom tyskarna stannade samt prognosen talade för fortsatt nattfrost utan nederbörd lämnade jag jakten vid stranden och tog bara seglet med hem.

Under natten var det åter minus 5ºC. Efter lite pyssel på förmiddagen kunde jag sticka till Ringsjön igen.

Fredagen den 5 mars

Höga heltäckande moln, plus 2ºC och vindstilla vid Östra Ringsjön. Mike, ytterligare en tysk DN-seglare hade ankommit så att vi nu var 5 DN jakter på sjön. Tyvärr vindstilla, så det vart fika o konversation. Efter någon timmes väntan stack jag ut på en långfärdsskrilletur och kollade råken ute på sjön som nu var hållbart tillfrusen. En sydlig vindpust skickade ut hela den tyska DN-flottan och jag hann skrinna in och få ett par repor i jakten med bra fart innan vinden dog igen. Märkligt hur fort det kan gå i lättvind bara man lyckas bygga upp fartmomentumet över en viss gräns. Efter en halvtimme vart det slut och mycket mer vind blev det inte under dagen. Jag fick i alla fall många bra trimtips, till exempel att masten bör bakåtluta ca. 115 grader och att plankmuttrarna skall lossas ett par varv efter åtdragning så att plankan gut arbeiten können. Mastens utlutning åt lä trimmas med sidovanten beroende på vind och isförhållanden, och skotad skall bommen alltid ligga midskepps. Dessutom upptäckte jag en knäckt latta som måste bytas ut. Dagen avslutades med Mecklerburger Pilsener laget runt och E-mail och telefonnummer utbyttes alltmedan jag mekade ner. Under dagen ringde Bent från Danmark och förhörde sig om förhållandena och trodde 7-8 danska DN-jakter skulle dyka upp på Lördagen. Men då var jag på väg till Amerika.

På Lördagen seglade Claes, Erik, Daniel och Malin på Östra Ringsjön och fick till några GuanoRace bland alla DN-jakterna; danskar och fler tyskar dök upp, bortåt 15-20 jakter på sjön! Det föll lite snö och seglades mindre under Söndagen. En del tyska DN-jaktseglare stannade under hela veckan och tidningarna rapporterade om isjaktandet. Danskarna planerade att köra danska mesterskabet på nästkommande lördag, men det avblåstes i sista stund pga väderprognoserna med värme och vind. Det var annars nattfrost de flesta nätter i veckan och DN jakter seglade i kraftig vind o duggregn under både Fredagen och Lördagen 13/3. Jag kom hem från USA samma dag och på Söndagen stack jag ut för att kolla om det gick att få till någon segling.

Söndagen den 14 mars

Strålande sol med lätt cumulusbildning i norr, +10ºC och närmast vindstilla på Östra Ringsjön. Isen tjock men snöis under uppmjukning i ytan. Stack ut med långfärdsskrillorna, det gick att åka men var lite tungåkt på grund av den mjuka ytan. En bit ut stod 5 DN-jakter med seglarna behagfullt utsträckta i den varma vårsolen. De var så godt förnöjde trots klen vind; Vi har da fåed sajlt meget i resten av weekenden.

Åkte en runda och stack sedan in och riggade skrilleselget tillsammans med Claes, som nu ankommit. Syster Lisa var också ute på en skrillerunda. En blyg sydvind gjorde att vi kunde segla ut, efterhand ökade vinden till 4-5 m/s och vi hade nästan FÖR bra fart i de ganska trixiga förhållandena där det mjuka isen gjorde att skridskorna tenderade att skära ut eller fast. Vi skorrade fram i fullfart med all vikt bak för att inte skrillespetsarna skulle fastna. Slasket sprutade om skrillorna. Efter fika där kusin Gunnar o Katrin anslutit för en skrilletur packade danskarna ihop. Jag o Claes stack ut och avreagerade oss det sista i några rykande slörar innan vi godt förnöjde kunde packa ihop efter säsongens sista segling i Skåne.

Säsongssammanfattning:


Isläggning i princip 2,5 månader.

-30 dagar på is;

-10 skrilleåkning

-12 skrillesegling

-8 isjaktdagar

-8 heat Guano Cup (klubbseglingar)

-2 heat DM (Jörgen Åstrand Skånsk mästare)

Jörgen Åstrand Å3/ SIK

Seglingssäsongen 1996-1997

SIK seglare har meckarträff i Jörgen Åstrands garage i Lund våren 1999

Fredagen den 20 december

Isspaning på Västersjön cirka 2 till 4 cm ny blank tjärnis. Hjälmsjön samt Bälinge sjön ca 1 dm fast snö is lite knottrig. Åkte skridskor på samtliga sjöar. Ingen vind för segling inget för segling.

Lördagen den 21/12

Seglingsförsök på Hjälmsjön utan vind Daniel N, Erik N, Jörgen Å samt Stefan H. Erik och jag åkte till Västersjön där det blåste bra 3-5 m/s och isen var ca 6 cm med flera vindbrunnar. Vi la upp en halvindsbana och seglade ca 2 h.

Söndagen den 22 december

Seglingsförsök på Västra ringsjön strålande sol minus 8, Daniel N, Erik N, Jörgen Å, Stefan H. Fin 6-8 cm svart tjärn is med lite vindbrunnar.Vi spanade av sjön med en skridsko tur. Då ingen vind fanns avbröts försöket efter lunch.

Tisdagen den 24 december

Segling på Västra ringsjön. Perfekt is och alla vindbrunnar hade frusit till. Vindstilla till en början men efter luch kom det en fin västan 3-6 m/s. Bana lades och vi seglade ca 10 race Daniel N, Erik N. Vi började med envarvssegling för att trimma och träna taktik. Avslutade med 3 st tvåvarvare som tog ordentigt på rygg och knä. Min bästa jul på många år.

Onsdagen den 25 december

Återigen segling på Västersjön. Mycket folk och fin is, strålande sol minus 10 grader. Blåste cirka 5 sekundmeter. Daniel N. Erik N, Göran P fotar och test seglar. Jeppe seglar. Ingen bansegling mest prat med nyfikna skridskoåkare samt uppvisning och fotografering.

Lördagen den 27 december

Erik och jag seglar på Östra Ringsjön med byig svag vind, blankis med en hel del vråkar. Går dåligt seglet lovgirigt och tungt, korset för hårt spänt. Ramlar i en spricka och kör skridskon genom seglet.

Fredagen den 3 januari

Segling på Ekoln. Jag Erik, Micke B, Fredrik E. Ett litet parti mitt på sjön med blankis. Seglade halvindsbana. Kryssade lite mellan vallar av packad snö. Seglade lika med Micke med Eriks gamla segel U92.

Söndagen den 5 januari

Segling Ekolnssund. Blankis svag vind. Sju seglare från Uppsala samt Knivsta deltog i lite racing. Gick lika snabbt som Mikael Brandt och flodan trots lånat gammalt brandt segel.

Lördagen den 11 januari - DM Skridskosegling

  • Daniel Nerhagen Å1
  • Claes Nordgren Å11
  • Kaj Knutson Å12
  • Leif Wessel Å4
  • Jörgen Åstrand Å3
  • Mats Jonsson
  • Hans Gustavsson Å10
  • Jesper Fogelberg U20
  • Stefan Holmström Å7
  • Thommy Johansson Å14

Etta: Kristin Wilhelmsson Dam.

Etta: Peder Wessel Junior.

Seglingarna genomfördes på Lundåkrabukten söder om Landskrona på Öresund. Vind: 1-3 sekundmeter Ost.

Temp ca minus 6 grader. Isen var hård och jämn med små stråk av snö som lätt seglades igenom.Start var planerad till 12:00 men fick flyttas fram pga dålig vind. En segling kunde genomföras med start vid 13:30. Två varv seglades samtliga 12 deltagare fullföljde banan. Jörgen som var 3:a från det senaste genomförda DM var hare. Innan start gick Vi igenom banan, väjnings regler samt tog in anmälan. I väntan på start visade Daniel upp hur utveclingen har framskridit med nya riggar, segel etc.

Lördagen den 18 januari - SM syd ost Enköping på norra Björkfjärden

Ett femtiotal seglare samlades på isen. 43 st ställde upp i klass 1. Vinden var lätt till måttlig 2-4 sekundmeter.Isen var snö fri och hård men hade en del partier med knaggel vilket kändes under slörarna. Två seglingar genomfördes. Klas Argulander från Stckholms SSK tog hem segern. Jag placerade mig som 5:a efter flera grova misstag. Ledde första seglingen rätt stort men tappade till fyra. Blev 6:a i andra seglingen efter att ha tappat två placeringar på sista slören efter ett 90° vindskift. Lag samt staffet guld gick till Uppsala KF.

Söndagen den 19 januari

Sverige cup på samma is som dagen innan. Lite överisar hade bildats under natten. En frisk vind blåste ca 8-10 sekundmeter. 19 seglare kom till start. Två seglingar genomfördes på mycket kort tid. Blev 7:a efter mycket dåligt trim. Gick fort men lågt. tappade alldeles för mycket på kryss.

Onsdag den 22 januari

Segling på Västersjön med lätta vindar. Fotgraf samt Walle biträdande sportchef på HD (Helsingborgs Dagblad) var med ut för att göra ett repotage om skridskosegling och om mitt resultat på SM. Mycket bra och jämn is. Svårt att få bra bilder i den svaga vinden.

Lördagen den 1 februari

Segling på Östra Ringsjön. Mycket fin is 4-5 sekundmeter byig vind. Möte med en seglare från Röstånga Freddy som hade ett segel från 50-talet. Var mest ute och trimmade själv.

Söndagen den 2 februari

Segling på Vombsjön. Svaga vindar och sol på en mycket bra is. 6 st seglare ställde upp i årets första klubbsegling Guano Cup. Två seglingar kunde genomföras på en kort tvåvarvsbana. Därefter följde fri segling med trim och fika i den döende vinden.

Söndagen den 9 februari

Segling på Västra Ringsjön med Jörgen och Frans. Hård vind ca 10 m/s med blank is med lite vatten på ytan. Mycket ojämn is med stora gropar. Det gick inte att skridskosegla p g a vibrationerna. Vi seglade istället med två DN isjakter. Tyvärr seglade jag ned med Frans jakt i en öppen vak så att ena meden fastnade under iskanten vilket ledde till att jakten bröts av på mitten. Hela lådan blev total förstörd. Men övrig personal samt materiel klarade sig utan skador.

Lördagen den 22 februari

Segling på Västersjön. +6° byig hård vind mycket dålig skrovlig, knaggel is. Jörgen seglade med sin DN-jakt. Jag testade ut en ny rigg prototyp som verkade fungera bra. Svårt att utvärdera med så dåliga förhållanden.

Daniel Nerhagen

Seglingssäsongen 1997-1998

Det här kortet är taget under DM 1997

Den ganska tidiga men lite tveksamma isläggningen i december gav spännande skridskoåkning på tunn is till helgen 6/12, isen gick dock upp veckan därpå. Veckan innan jul vid nästa isläggning åktes en del "tjuvrundor" 18+19/12. Dessa isar var dock antingen för tunna och osäkra eller så låg inte tillräckligt stora områden för att medge segling. Månadsskiftet januari- februari var det dock dags för premiär; fredagen

Fredagen den 30 januari

Krankesjön "beseglades" under tre timmar i NV vind 5-6 m/s. Den måttliga överisen frös under eftermiddagen fast då temperaturen åter föll och på lördagen bjöds verkliga propaganda förhållanden!

Lördagen den 31 januari

Sol, NV vind på 5-7 m/s, knappt decimetern tjock blank is, - 4° C och mycket folk på isen, både klubbmedlemmar, långfärdsåkare och "vanliga turister". Detta avnjöts under ca. fem timmar av åtta seglare, plus en del "prova påare". Bana sattes upp och under dagen kördes fyra delseglingar i "Guano Cup", klubbens egen rafflande kappseglingsserie. Rafflet består kanske inte så mycket i vem slutsegraren skall bli, eftersom Uppsalainvandraren och mjölksyrefakiren Daniel Nerhagen som vanligt var närmast oförskämt snabb (även om han fick däng av sin lillebrorsa i ett par race). Men den byiga vinden och de i isen infrusna fågel fekalierna gjorde att alla seglare med slumpmässig variation nesligen fann sig ligga glidande på isen medan flinande konkurrenter seglade förbi, vilket som sagt gjorde seglingarna både rafflande och refflande.

Söndagen den 1 februari

Ny kanondag på Krankesjön, vinden hade ökat till 8-10 m/s från SV, sol, minus 5° C och åter mycket folk på isen. Bana sattes upp och fem seglare körde ett Guano race men eftersom den relativt hårda (men jämna) vinden gav höga hastigheter och mycket folk befann sig i banan bedömdes det olämpligt att köra fler kappseglingar. Istället träningsseglades det, många intresserade informerades och man höll på i närmare sex timmar.

Efter helgen kom 3 dm snö som övergick i blidväder. Till nästa helg hade snön stöpt ner men isarna som aldrig hunnit bli så tjocka var nu tunna och "vårlika". Vi utlyste DM till nästa helg och valde Vombsjön, som rekades 6/2.

Lördagen den 7 februari

Sju seglare mötte upp på Vombsjöns västra strand. Vinden var SSV 4-6 m/s. Isen var jämn i ytan men av lurig "pelar" karaktär under pågående försämring. Efter noggrann rekognoscering på linje av fyra man sattes en kort bana nära stranden. Några minuter innan start gick Mats Johnsson genom isen 20-30 meter utanför kryssmärket, kanske en timme efter gjord rekning. Han kom upp själv utan problem och eftersom han som den rutinerade tornadoseglare han är seglade i torrdräkt behövde han inte ens byta om. Efter inflyttning av kryssmärket gick starten med förra årets DM trea Leif Wessel som "hare" (= seglande starter). Efter två spännade varv hade Daniel återigen visat sin överlägsenhet under guanofria förhållanden med Leif som tvåa, Jörgen Åstrand som trea någon näslängd före Claes Nordgren, Mats som femma, Jesper Fogelberg som sexa och Peder Wessel som försiktig sjua.

En "Guano Cup" segling genomfördes därefter men när tre man rundade kryssmärket samtidigt i låg fart hördes det tydligt på isen att den nu inte längre var villig att stå för "underhållet". DM var genomfört och man hade seglat ca 4 timmar, så man bröt för dagen. På vägen hem rekades Västra Ringsjön som hade betydligt starkare is med bra yta. I just detta fallet var alltså "gräset grönare på andra sidan staketet"!

Söndagen den 8 februari

Segling på Västra Ringsjön med bra isyta med en del mindre slukhål och en del lömska pelaris partier speciellt längre ut på sjöns yta. Sol och kraftig, byig sydvästvind 8-10 m/s. Efter rekognoscering seglade Claes Nordgren och Jörgen Åstrand under några timmar, möjligen med vissa mindre kontrollproblem innan ytterligare vindökning tydliggjorde några obetydliga seglingstekniska kunskapsbrister (som t.ex. vad som är upp och vad som är ner, skillnaden på ett rakt och ett bananformat rör, etc.). Walter Loewe med sina behändiga flygskärmar däremot plockade fram en drygt näsduksstor variant och seglade med betydligt större framgång.

Måndagen den 9 februari

Segling på Finja sjön av Jörgen Å. VSV vind 4-7 m/s och pelaris med stora öppna partier längre ut på sjön. Ett mindre område i den grunda (0,5-1m) badviken i sydöstra delen avrekades och märktes ut varefter utsökt segling kunde avnjutas under fyra timmar. Ett långt hopp iland från den landlösa isen avslutade årets skridskoseglings säsong i Skåne.

Förutom ovannämnda aktiviteter har klubben inköpt två segel á 3500 SEK för ungdomsverksamhet. I klubbens planerade, abstinensminskande sommarverksamhet skall eventuellt väl polstrad "inlinesegling" provas om tillräckligt svag vind föreligger, och fler privata segel är på gång. Klubbseglingsserien "Guano Cup" är i år väldokumenterad och bifogas, liksom långfärdssektionens separata årsberättelse. Det förtjänar dessutom att påpekas att Skåne är det enda distrikt som lyckats genomföra skridskoseglings DM denna säsong!!!

Jörgen Åstrand

Seglingssäsongen 1998-1999


SIK seglare har meckarträff i Jörgen Åstrands garage i Lund våren 1999

En för Skåne rekordtidig isläggning inledde skridskosäsongen hösten 98, redan andra veckan i November gav ett mäktigt högtryck över Ryssland persisterande ostvindar som förde in kalluft över Skandinavien och Centraleuropa. Den sistnämnda strömmade sedan norrut medan mildluft från Atlanten fördes in över norra Skandinavien av nordliga lågtryck mot slutet av November. Detta ledde till att det stundtals var sträng kyla i Skåne medan norra delar av Sverige det som man vid lantbruksuniversitetet i Alnarp brukar kalla Samojedien hade plusgrader.

Fredag 20 november

Isspaning på Krankesjön. Sportig åkning med mycket knake i längs stranden (där sjön är halvmeterdjup) på 4-5 cm is. Kärnis över hela sjön som dock frusit i omgångar så att centrala delar var tunnare och ej bäriga.

Lördag 21 november

Fortsatt kyla under natten gav bättre bärighet på Krankesjön. Närmast förförande kärnis, två varvs rundåkning med långfärdsåkare som i stort antal mött upp. Jörgen Åstrand, Mats och Johan Johnsson hade sedan fin segling i lätta sydvästliga vindar ca. 2-3 m/s., mest längs stranden då centrala delar av sjön fortfarande hade tunn is. 3 st klubbmedlemmar instruerades också i skridskoseglingens ädla konst, övningarna avbröts vid mörkrets inbrott kl. 16.

Söndag 22 november

Verkliga propagandaförhållanden på Krankesjön!! Bärig, slät kärnis över hela sjön och sol med jämn vind ca. 5-7 m/s. Jörgen Åstrand, kusin Gunnar Åstrand, Mats Johnsson och Daniel Nerhagen rekade och satte bana varefter man körde 4 stycken Guano Cup" race (klubbkappseglingsserien!). Daniel genomgående löjligt överlägsen etta, Jörgen tvåa medan Mats och Gunnar belade två tredjeplatser var efter blodiga bataljer med iskontakt av tredje graden, uppmuntrande(?) tillrop med mera. Mellan racen teknik och taktikdiskussioner bland annat kräver ju rundningar i hög fart lite annan kurvtagning än vad man kanske är van vid från segling på vatten. Relativt mycket folk även vanliga turister på sjön som var intresserade åskådare. Fyra klubbmedlemmar och två andra instruerades och fick prova på segling med hjälp av två lånesegel och skridskor. Liksom under gårdagen full fart till ca. kl.16.

Sista veckan i november fortsatte kylan till och med tisdagen med något lätt snöfall, därefter tillstötte komplikationer i form av mildväder upp till ca. +3° C. Den grunda (ca. 1-2 m) Krankesjön hade hunnit få knappt decimetertjock is och klarade mildvädret hyggligt men den senare isläggningen på andra sjöar hade inte gett säkert bäriga isar.

Fredagen 27 november

Isspaning Krankesjön, Jörgen Åstrand och Johan Nilsson i kvällsmörker och dimma. Fortfarande bärig ca. 8 cm is med hård, slät åkyta och lite slask plus vatten (slushpuppy blandning).

Lördag 28 november

Jörgen Åstrand, Gunnar Åstrand, Daniel Nerhagen med brorsa Erik, Johan Nilsson och Ulf (vad hette du mer egentligen?) mötte upp på Krankesjön för lite segling i diset, fortfarande fin is om än nu med måttlig överis bildning. Tyvärr vindstilla, varför det blev lite skridskoåknings övningar och torrseglingsinstruktion under några timmar samt, naturligtvis, en grundlig fika med alla nödvändiga ingredienser inklusive diverse dryckjom, matlådes innehåll samt mer eller mindre sanningsenliga redogörelser för gjorda och kommande bravader etc.

Söndag 29 november

Fortsatt väder präglat av varmluftmassa på Krankesjön, disigt och vatten på isen men slät och hård yta. Jörgen Åstrand samt nybörjarna Martin Erlandsson samt Ulf (där var du ju igen!) avnjöt trevlig segling i jämn ostvind på 4-5 m/s. En del festliga vurpor noterades ute på sjöns mitt ser man inte riktigt hur fort det går när det är lite disigt, men när man ramlar märker man i alla fall att en massa vatten sköljer över en där man kanar fram.

December började med en ny cykel med likartat väderläge (högtryck över Ryssland) som åter pumpade in kalluft över Centraleuropa och södra delen av Skandinavien medan lågtrycksbanorna försköts norrut och pumpade in maritim mildluft över nord- och mellan Sverige. I Skåne medförde detta att vi fick en välbehövlig tillfrysning och förtjockning av våra isar innan de hunnit försvinna efter första isläggningen. Tyvärr började snön dock falla till helgen.

Fredagen 4 december

Isspaning Västra Ringsjön i måttlig nordvästvind och begynnande snöfall. Förutom en lurig skruvisråk över mitten av sjön från inflödet var isen närmast oförskämt jämn kärnis på 8 till 10 cm. Vid 16 tiden hade ca. 2 cm snö fallit.

Lördag 5 december

4-5 cm lös pudersnö på Västra Ringsjön, rimfrost i träden, absolut vindstilla och dimma, dvs IMC skridskoåkning!! (Instrument Meteorological Conditions = flygregler för när inga visuella referenser finnes) Märklig, nästan viktlös upplevelse där total avsaknad av synlig horisont medförde betydande balansproblem. Turen gav mersmak, man kan faktiskt konstigt nog ha ganska trevligt på is även utan vind. Kompass rekommenderas dock.

Söndag 6 december

Friska vindar NV ca. 8 - 10 m/s och så småningom tilltagande vind och snöfall på Västra Ringsjön. Jörgen Åstrand, Mats och Johan Johnsson samt kompisen Johan skridskoseglade med tre segel så snön yrde med alltifrån måttlig till skenbar kontroll. Förhållandena blev ännu mer intressanta av att snön fläckvis blev mer och mer vindpackad. De frejdiga nybörjarna Martin Erlandsson och Johan Nilsson som anslöt sig till övningarna tyckte att det var kul att bli riktigt blåst!! och Martin fick särskilda pluspoäng för sina vackra änglar i snön som han använde som Tag (signatur på graffitti-slang) för att märka ut sina vurpmärken. Jörgens DN jakt riggades med ett före detta surfsegel på ca. 3 m 2 vilket gav fullt tillräcklig framfart och bidrog till snöyran. Alla inblandade fick prova på även en dylik farkost. Tyvärr envisades ju nattmörkret i det tilltagande snöfallet även denna dag med att komma alldeles för tidigt!

Kylan höll i sig med temperaturer ner mot -5° C under hela veckan, och eftersom undertecknad hade ledig vecka bedrevs viss verksamhet även vardagar.

Måndag 7 december

Gnistrande sol, minus 4° C och stadig NV vind på 6-8 m/s på Västra Ringsjön. 5-10 cm varierande vindpackad snö täckte hela sjön, där tidigare nämnda råk nu var tillfrusen. Synnerligen njutbar DN jaktsegling av undertecknad under hela dagen med långa, härliga lyft på två medar till den lokala gåspopulationens stora förskräckelse.

Onsdag 9 december

Sol och vindstilla = fortsatt högtrycksväder. Isspaning med kusin Gunnar på havsisar vid Foteviken, Höllviken och kring Nabben- Falsterbonäsets nordspets. Hyfsade åkytor om än lite mjuka på Foteviken, övriga lokaler åkbara mjukisisar med relativt stort inslag av spänning.

Torsdag 10/12

Vindstilla och solsken på Västra och Östra Ringsjön, isspaning och skrilleåkning längs tillfrusna issprickor.

Fredag 11 december

Mulet, minus 3° C, OSO vind ca. 3-4 m/s. Isspaning Rössjön där östra delen lagt sig efter snöfallen i helgen, fin svartis men ställvis tunna områden, inte tillräckligt säkert för segling.

Lördag 12 december

Mulet och någon minusgrad på Östra Ringsjön. Liksom på de flesta sjöar sträv, fastfrusen snö med åkbara stråk längs issprickor men fin drygt decimetern tjock svartis på centrala delen av sjön (några kvadratkilometer, kanske). Jörgen Åstrand och Johan Nilsson spanade av och släpade ut skridskosegel och isjakt till finisen där man i lätta sydvindar ca. 1-3 m/s kunde njuta av det utmärkta glidet.

Natten mellan Lördag och Söndag kom ett kraftigt väderomslag, en varmfront regnade ur sig betydande delar av Nordatlanten över Sydsverige hela Söndagen och temperaturen steg till ca. + 5° C samtidigt som kraftiga vindar gjorde segling mindre attraktivt.

Söndag 13 december

Segling av Daniel Nerhagen på Västersjön. Kraftig byig vind gav dålig kontroll och seglingsduration, möjligen även påverkat av ett irriterande och ihållande regn.

Tisdag 15 december

Västsydvästlig vind 4-7 m/s och fortsatt +5° C på Yddingesjöns släta, vattentäkta ca. 7-8 cm tjocka is. Jörgen Åstrand och Martin Erlandsson träningsseglade under fyra timmar på halvslöa skridskor. Knepig navigation i det halvskumma diset som tätnade till dimma medan tungt guanobelastade områden lurade mitt ute på sjön.

Torsdag 17 december

Dis och Sydvästvind 6-10 m/s på Västra Ringsjön där det fortsatta mildvädret och det myckna regnet gett lömsk pelaris ca.5-7 cm på östra och centrala delar av sjön. Fin is längs sydstranden där vinden dock blev mycket byig bakom trädridåerna. Trevlig skridskotur men lite för osäkra seglingsförhållanden.

Fredag 18 december

Endast 4-6 cm is på Krankesjön med spröda knakningar, kort rekognoceringstur längs norra (halvmetergrunda) stranden.

Lördag 19 december

Samling på Västersjön under varmfrontspassage plus 5° C, regnskurar och dis och dimma. Slät is med måttligt med slukhål och acceptabel bärighet, ca. 6-7 cm tjock. Jörgen Åstrand, Martin Erlandsson, Johan Nilsson, Tina, samt bröderna Daniel och Erik Nerhagen åkte några rundor men tyvärr ville vinden inte vara med och leka idag. Medhavd matsäck intogs under gemytliga former i den futuristiska och arkitektoniskt intressanta busskuren i Tollstorp(ca.20 inv.).

Under söndagen kallfrontspassage på eftermiddagen, äntligen kröp termometern åter ner under nollstrecket. Tyvärr hade de flesta isar redan hunnit smälta ner, kanske lite oväntat fort. Östra Ringsjön hade gått upp under söndagen efter att bara en vecka tidigare haft drygt decimetertjock is. Västra Ringsjön hade klarat sig bättre och uppvisade ypperlig isyta med 8-9 cm tjocklek längs södra stranden vid avspaning under tisdagen. Dessvärre trycktes kalluftmassan undan av en varmfront på tisdagskvällen efter bara ca. 2 dygn med temperaturer på ett par-tre minusgrader.

Onsdag 23 december

Jörgen Åstrand och Johan Nilsson rekade av och seglade på östra delen av Västra Ringsjön. Temperatur +4° C, vinden ganska byig SSV 4-6 m/s, slät is endast ca.5-6 cm med en del vatten på och begynnande pelarkaraktär. Skojig segling i tilltagande mörker och minskande istjocklek. Daniel Nerhagen seglade samtidigt på Västersjön på tjockare is men med marängliknande yta och mindre vind.

Torsdag 24 december (julafton)

Jörgen Åstrand och Johan Nilsson fortsatte envist att vägra julen. Finjasjön rekades mindre åkbar yta i sydöstra hörnet av sjön, slät men inte särskilt tjock is och med diskret gräns till endast centimetertjock is. Omgruppering till Västersjön där isen var av utmärkt kärniskvalitet, ca 8 cm tjock, slät med några nedstöpta "knaggelomvandlade" snödrivor. Ett intressant inslag var de decimeterdjupa vatten pölarna dock med slät, bärig is under som låg utspridda över sjön. En emellanåt tveksam Syd-Sydvästvind tilltog till stadiga 3-5 m/s och gav mycket njutbar segling med kornsnö, dis och emellanåt uppfriskande vattensprut från skrillorna som pikanta inslag. En del muntra hälsningar hördes ute på isen, t ex

God Jul, finns det några stora barn här?

Blir det nå´n gran i år då? Naeh dom växer för dåligt här ute!!

Ursäkta, var det din vind jag snodde?

Har du överraskat nå´n räv på isen ännu? etc,etc.

Fredag 25 december (juldagen)

Byig sydvästlig vind 8-10 m/s på Västersjön, enstaka regnskurar och ännu lite mer vatten på en fortsatt bärig, slät is med förvånande få och små slukhål. Jörgen Åstrand, Johan Nilsson och Alexandra åkte en rekognoscerings runda och kunde därefter hänge sig åt utomordentlig DN-jaktsegling med litet segel under tre timmar.

Mildvädret fortsatte med förfärligt höga temperaturer under julhelgen och mellandagarna, 5-6° C och dessutom kraftig vind varför de flesta Skånska sjöar gick upp. Mot nyårshelgen hade dock temperaturen i södra Småland varit under noll och norr om en linje Osby Lönsboda hade KRIS (Kristianstadsdelen av Blekinges långfärdsåkare) medlemmar hittat fina isar.

Lördag 2 januari

Johan Nilsson och Jörgen Åstrand åkte till sjön Möckeln vid Älmhult. Mulet och disigt, 0 grader och en SO vind som frampå eftermiddagen ökade från 3-5 m/s till 6-7 m/s. Skridskoåkning och isrekning kring Möckelsnäs där man bland annat kunde se en räv som alldeles på riktigt raskade över isen! Kanonfin is med slät och hård yta, 7-9 cm tjock med tunna ställen vid grund och näs. Därefter skridskosegling, där även lokalt boende Torsten Henke förleddes att prova. Johan seglade sönder sina (lånade!) pjäxor så grundligt att han fick binda ihop dem för att kunna segla hem. Sedan riggade han DN jakten istället så att intressanta fartjämförelser kunde göras. Uppenbarligen går en medioker skridskoseglare och en DN-jakt med slöa medar ganska jämt på kryss och halvvind.

Söndag 3 januari

Ny tur till Möckeln av Johan och Jörgen, nu i några plusgrader som påverkat isen, som hade täckts med vatten och började bli tunnare men fortfarande hade fin åkyta. Efter vederbörlig rekning skridskosegling i OSO svag vind 1-3 m/s där Torsten (som köpt långfärdsskridskor sedan gårdagen!) gjorde stora framsteg, liksom Johan som lånat nya pjäxor! (Vem sade att inte skridskosegling är en materialsport?)

Fortsatt mildväder under första veckan 1999 men fredagen 8/1 trängde ishavsluft ner över Sydsverige och gav minus 2-4° C under helgen och in i vecka två. Dock började det snöa så smått redan under helgen och på efterföljande torsdag trängde åter mild atlantluft in, tryckande en varmfront med ett ymnigt snöfall framför sig. Den isolerande snön hindrade en annars lovande isläggning och ingen åkning kunde göras på efterföljande helg. Kylan och vintervädret gav dock lite extra inspiration till den av Skånes Isseglarklubb utlysta Träffen i Jörgens garage för alla skridskoseglare:

Torsdag 14 januari

Riggmekarträff i Jörgens garage. Femton seglare hade hörsammat kallelsen och dök upp. Trots trängseln lyckades man göra sju nya relativt korrekta riggar knappt halvfärdiga efter att ha tömt Metallvaruhusets lager och så smånongom även de pilsnerbackar och Lundaknakar (lokal traditionell korv) som införskaffats. Uppgradering till tvärslå riggar och delbar bom påbörjades på ytterligare fem riggar. Den spännande fortsättningen sattes till påföljande torsdag.

Torsdag 21 januari

Ny riggmekarträff, tio man jobbade i fyra timmar utan att helt lyckas slutföra arbetet. Till viss del kan detta ha berott på att arbetet bedrevs mer under gemytliga än effektiva former. Den besvärliga sågningen av tvärslåns slitsar genomfördes med stor smidighet efter att man lärt sig tricket att smörja sticksågsklingan med T-röd!

Torsdag 28 januari

Riggmekträff nummer tre. Åtta man arbetade främst med akterbeslags montering, där Hans Gustafson visade prov på rent konstnärliga plåtslagerikunskaper. En annan del av arbetsstyrkan sysselsatte sig med att reducera ett stort antal snabbstålsborr till rykande rester under fåfänga försök att borra hål i rostfria 8 mm bultar.

Hela januari var mild med temperaturer kring + 5 grader. Natten till Torsdagen den 28 trängde dock mycket kall ishavsluft undan de paraderande lågtrycken och gav bland annat nytt köldrekord för Sverige; minus 50 grader i Karesuando! I Skåne kröp termometern ner till - 10° C nattetid, men mild ca. plus 5 grader Atlantluft trängde åter in över Skandinavien Söndagen den 31.

Fredag 29 januari

Isrekning i fullmånens (och föralldel även pannlampornas) sken kl. 20.00 på Krankesjön av Johan och Jörgen. Kanonis men något tunn, ca. 3 cm inne vid stranden.

Lördag 30 januari

Högtrycksväder med strålande sol och jämn 5-7 cm kärnis på Västersjön. Enstaka seglingsförsök gjordes i en mycket diskret sydostvind. Mycket trevlig skrilleåkning i solgasset.

Söndag 31 januari

Typiskt varmmasseväder med dimma, regn och plus 5 grader på Västersjön. Jörgen, Johan, Ulla, Mats Johnson, Peter White och Hans Gustafson försökte förgäves få till någon segling i den obefintliga vinden där isen i samband med nattens varmfrontspassage blivit pudrad med ett par cm snö. Lite tunnare is ute på östra delen av sjön, vilket konfirmerades av en semiplurrning (bara blöt till knäet).

Måndag 1 februari

Jörgen och Martin Erlandsson gav Västersjön en chans till i dimman men även idag uteblev vinden helt, istället blev det en dimmig skrilletur.

Mildvädret fortsatte i början av februari och Torsdagen den 4 bjöd på sydvästlig storm med orkanstyrka i byarna vilket bröt upp all befintlig is i Sydsverige. Undertecknad besökte Konungsliga Hufvudstaden med leksaksbilen packad och fick lite iskänning där.

Torsdagen 4 februari

DN-jaktsegling på Görväln. Växlande molnighet, plus 4 till 5 grader, uppehåll och 10 till 15 cm tjock is med slät, hård yta och 2-3 cm regnvatten på. En ständigt ökande sydvästvind nådde kulingstyrka och rev upp vita gäss i vattnet på isen!! Inspirerande segling i farter kring Warp 4. Till och med nerriggningen blev spektakulär när en kraftig kallfront som svepte in framemot kvällen gav så häftig lufthävning att ett åskväder med tillhörande blixt, dunder och snöbyar bildades, ganska ovanligt i februari.

Lördagen 6 februari

Skrilleåkning Görväln med kusin Kjell och exil-SIK:aren Andreas Berge. Avtagande snöfall, nordvästlig byig vind på ca. 10 m/s (lite för byig för skridskosegling) och kallmasseväder med temp ner mot -10° C efter frontpassagen ovan. Lättliggande snödrev med mestadels jämn och fin is. Efter motvindstur till Kungsängen härligt medvindsåk till Hässelbyverket där isen tog slut.

Söndagen kom kalluften ner till Skåne tillsammans med ett kraftigt snöfall och temperaturen föll ner till minus 15 grader natten till onsdagen. På de flesta sjöar hade tunn is bildats innan snön kom. 2-3 dm snö isolerade sedan från de frostnätter som följde, och isarna var därför tunna och luriga under snötäcket. Mot slutet av veckan började havsvikarna lägga sig.

Torsdag 11 februari